"USA uppmanar samtliga militärer att följa general Yánezs väg och skydda de fredliga demonstranter som stöder demokrati", twittrar USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton.
Utspelet kommer sedan en högt uppsatt general inom Venezuelas flygvapen övergivit Nicolás Maduros regim och erkänt Juan Guaidó som interimspresident. I ett videoklipp som cirkulerar på Twitter uppmanar general Francisco Yánez också andra militärer att vända sig mot Maduro, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
- Venezuelas folk, 90 procent av de beväpnade styrkorna i Venezuela ställer sig inte bakom diktatorn, de står på folkets sida, säger Yánez i videon.
Revolterande militärer greps
Yánez, som var ansvarig för flygvapnets strategiska planering, är den första venezuelanska general som öppet uttrycker sitt stöd för Guaidó. Den 21 januari deklarerade en grupp inom armén att de inte längre stödjer Maduros regim vilket ledde till att 27 militärer greps.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo har tidigare uppmanat den venezuelanska militären att ställa sig bakom oppositionen. USA och en rad andra länder erkände tidigt Guaidó som landets rättmätige ledare.
I en video på Twitter beskriver Guaidó massaktionerna under lördagen som ett budskap till EU. De största EU-länderna har sagt att om Maduro inte senast denna helg går med på nyval erkänner de rivalen som landets rättmätige president.
- Vi ska genomföra den största demonstrationen i Venezuelas och den här kontinentens historia, sade Juan Guaidó om aktionen som inleddes utanför EU:s kontor i Caracas.
Bilder visar stora folkmassor trogna oppositionen strömma genom huvudstaden Caracas, men inga våldsamheter har ännu rapporterats. Demonstranterna, flera draperade i den venezuelanska flaggan, kräver nyval i landet, för att bli av med Maduro. Guaidó har manat till protester över hela landet.
Även på andra håll i världen, exempelvis Florida, har exilvenezualer dragit ut på gatorna i demonstrationer.
Parallella demonstrationer
På flera andra platser i Caracas demonstrerade samtidigt anhängare till Nicolás Maduro. De flesta av dem rapporterades vara på Plaza Bolívar i centrala Caracas, omkring tio kilometer från EU-kontoret.
Maduro avser inte att hålla ett nytt presidentval. I ett tal på lördagen sade han dock att han föreslår att nya parlamentsval hålls. Oppositionen som har majoritet i parlamentet, nationalförsamlingen, har i praktiken berövats sin makt av Maduro, som instiftat en "grundlagsförsamling" som via dekret tagit den yttersta makten och möjligheten att ändra grundlagen.
Troligen hoppas Maduro på att tillskansa sig majoritet i nationalförsamlingen och därmed ge sig själv legitimitet genom ett nyval.
Maduro-anhängarna samlas inte enbart för att uttrycka sitt stöd för sin ledare utan också för att fira att det på lördagen var 20 år sedan Maduros numera bortgångne företrädare Hugo Chávez kom till makten.
Medan USA och en rad andra västländer har ställt sig bakom Guaidó har Maduro stöd av bland andra Kina, Ryssland och Turkiet. Maduro hävdar att Guaidós drag att utropa sig till interimspresident är del i ett USA-stött kuppförsök.
Fakta: Venezuela
Landets ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i parlamentet, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.
När Maduros nya mandatperiod inletts i början av detta år sågs han därmed som illegitim av många i landet, samt en rad västliga stormakter. Den 23 januari utropade oppositionsledaren Juan Guaidó, talman i Venezuelas nationalförsamling, sig själv till interimspresident.
Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 rasade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet, som i många år fått nästan alla sina exportintäkter – och därmed all hårdvaluta i den kollapsande ekonomin – från oljan. De lynniga priserna på fossila bränslen har tillsammans med bland annat korruption och vanstyre lett till att Venezuela lider av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har sökt sig till grannlandet Colombia.
Källor: Utrikespolitiska institutet, AFP, Reuters