Presidentkandidaten Frank Habineza från Demokratiska gröna partiet.
Presidentkandidaten Frank Habineza från Demokratiska gröna partiet.

Valet i Rwanda liknas vid kungakröning

En jordskredsseger är att vänta i valet på fredag för Paul Kagame, den hjälteförklarade presidenten i Rwanda som bidrog till att få ett slut på folkmordet 1994. Allt annat vore en sensation.

ANNONS
|

Det liknar mer en kröning än en riktig tävlan. Så beskriver den kenyanska tidningen The Standard valet i Rwanda, ett val där Kagame enligt de flesta bedömare väntas bli omvald med stor marginal.

- Rädslan är stor för att historien ska upprepa sig. Därför vill många ha Kagame som man ser som en stark ledare för landet. Efter folkmordet finns ingen konfrontationskultur i den rwandiska politiken, den bygger snarare på konsensus, säger Camilla Orjuela, fredsforskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

ANNONS

Kagame ställer upp för en tredje mandatperiod efter en ändring i författningen, som alla politiska partier utom Demokratiska gröna partiet ställde sig bakom. Ändringen öppnar för att Kagame kan sitta kvar som president ända till 2034.

Diane Rwigara ute ur spelet

Finn Norgren är tidigare chef för Radiohjälpen och har bott och arbetat i Rwanda under många år, med bland annat lokal radiojournalistik och landsbygdsutveckling. Han understryker att det är viktigt att försöka ge en mer rättvisande och nyanserad bild av Kagame, än den han anser är förhärskande i västvärlden.

- Visst är det så att presidenten har ett totalitärt drag, men man måste komma ihåg att han har lyckats ge rwandierna fred och försoning på ett helt mirakulöst sätt. Det får man inte ta ifrån honom, säger Finn Norgren.

Samtidigt råder en rädslans kultur i Rwanda, skriver människorättsorganisationen Amnesty International i en rapport. Pressfriheten är kraftigt beskuren, journalister bedriver självcensur och de kritiker som vågar höja sina röster är få.

Men det finns de som har vågat ta strid. En av dem är Diane Rwigara, en 35-årig företagare och kvinnorättskämpe som hade för avsikt att ställa upp som oberoende kandidat i presidentvalet.

ANNONS

"Presidentens paranoida rädsla"

Rwigara har kritiserat makten och engagerar sig starkt i frågor som rör yttrandefrihet, fattigdom och orättvisor i samhället. Kort efter att hon meddelat att hon skulle ställa upp i valet lades nakenbilder ut på henne, i vad som av många betraktades som en smutskastningskampanj.

Nu är hon ute ur leken, eftersom hennes kandidatur inte blev godkänd. Sedan övriga utmanare också diskvalificerats, för att de inte lyckats samla tillräckligt många namnunderskrifter till sitt stöd, återstår Frank Habineza från Demokratiska gröna partiet och den oberoende kandidaten Philippe Mpayimana.

Habineza tillhör också dem som öppet vågat kritisera presidenten.

- Det finns hos presidenten en paranoid rädsla för kritik och för oppositionen. Den är helt ogrundad eftersom Kagame ändå skulle vinna vilket val som helst, säger Finn Norgren.

TT
Fakta: Kagame kan sitta ända till 2034

I december 2015 hölls en folkomröstning som ledde till att ändringar i konstitutionen möjliggjorde att den sittande presidenten Paul Kagame kan ställa upp i val igen. En majoritet av rwandierna röstade för förslaget.

Alla partier i parlamentet ställde sig bakom författningsändringarna – med undantag för Demokratiska gröna partiet. Ändringarna innebär att Kagame skulle kunna sitta kvar som president ända till 2034.

Många rwandier och internationella bedömare är övertygade om att Kagame blir omvald med stor marginal. I valen 2003 och 2010 vann han med över 90 procent av rösterna.

I en rapport inför valet konstaterar Amnesty International att oppositionspolitiker, journalister och människorättsaktivister har skrämts till tystnad, fängslats och till och med dödats.

Källa: AFP, Amnesty International, Human Rights Watch

(TT)

Fakta: Folkmordet i Rwanda

Uppskattningsvis 800000 människor dödades under folkmordet i Rwanda våren 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.

De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsi, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades, liksom andra.

Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – det är fortfarande oklart vem som låg bakom den – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira åkte i.

Habyarimana hade då skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan RPF, vilket en del såg som ett svek.

Efter hundra dagars dödande störtade RPF folkmordsregimen. RPF styr än i dag. och dess forne ledare Paul Kagame är fortfarande president.

ANNONS