Gunnar Lidell fångar och skjuter vildsvin med kritiserade fällan

Markägaren och jägaren Gunnar Lidell har en vildsvinsfälla i sin skog. Han ser det som ett effektivt sätt att hålla nere antalet grisar och på så sätt minska de skador som djuren orsakar. Men metoden är kontroversiell.
– Att använda fälla räknas inte som jakt av vissa, säger han.

ANNONS
|

Utbrottet av svinpest bland vildsvin i skogarna utanför Fagersta har gett nytt bränsle till debatten om hur stor stammen ska vara i Sverige. Efter att det smittsamma viruset upptäcktes gick Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ut och krävde en snabb och kraftig minskning av vildsvinsstammen. Riksförbundet menar att en ny jaktlagstiftning i första hand bör ta hänsyn till samhällets behov av en trygg och säker livsmedels- och energiproduktion, och i andra hand jägarkårens önskan om en stor viltstam för nöjesjakt.

Enligt beräkningar finns det runt 300 000 vildsvin i Sverige i dag. Våra grannländer har några tusen eller inga alls. En stor stam ställer till stora problem i jordbruket när de äter upp grödor och bökar upp marken.

ANNONS

Förra året rapporterades dessutom över 5 000 viltolyckor med vildsvin. Till detta kommer den förödelse en flock grisar kan ställa till i trädgårdar.

För sju, åtta år sedan etablerade sig djuren mer permanent väster om Vänersborg. Och det innebar att de blev en allt vanligare syn på Gunnar Lidells marker.

– Till en början tyckte jag att det var intressant med nytt jaktbart vilt. Men lantbrukare vill absolut inte ha den i sin vall eller spannmål. Och en potatisåker ska vi inte ens prata om. Måttet var rågat när min hyresgäst fick gräsmattan uppbökad, säger han.

Då bestämde sig före detta kommunalrådet Gunnar Lidell (M) för att skaffa en vildsvinsfälla. Sedan 2020 har han skjutit runt 20 vildsvinskultingar i fällan. Under samma tid har också fällt lika många vuxna svin under vanlig jakt. Och det har gjort att antalet djur har minskat i området.

– Jag skaffade fällan för att i god tid innan stammen blev för stor kunna minska den på ett selektivt sätt. Den är ett komplement till vanlig jakt. Just nu är det lugnt, jag har inte fångat något vildsvin sedan i juni, säger han.

Fällan oftast inte gillrad

Vildsvin är oftast nattaktiva vilket gör förutsättningarna för vanligt jakt speciella.

ANNONS

– Ofta blir det nattvak. Man får sitta från innan skymningen, alla kan inte kombinera det med ett vanligt jobb.

Fällan är arbetskrävande när den är gillrad, och den måste passas under natten. Men den absolut mesta delen av tiden är fällan inte gillrad, den står då öppen och fungerar som foderplats. Det gör att grisarna vänjer sig vid den. Gunnar Lidell gillrar bara fällan när han vet att vildsvinen har varit där under flera dagar. Och när det är dags fånga dem kan han vara ganska säker att de fastnar just den natten.

Fällan kan beskrivas som en inhägnad på 30 kvadratmeter. Enligt Naturvårdsverkets regler får en vildsvinsfälla ha en öppning som är högst 55 centimeter hög. Bestämmelsen finns för att bara djur som är upp till ett år gamla ska fångas. Årsungar får jagas hela året.

Placerat ut en kamera

Som bete får bara oförädlat vegetabiliskt foder användas, oftast handlar det om majs, och det måste finnas en larmanordning. Gunnar Lidell har dessutom placerat ut en kamera så att han direkt kan se vad som händer.

– Jag får ett sms när fällan slår igen och då tittar jag på bilden från kameran. Sedan är jag på plats efter 15 till 20 minuter. Det handlar om etik och moral, djuren ska avlivas på ett så korrekt sätt som möjligt.

ANNONS

När han kommer till platsen har han geväret med sig. Och det kan finnas ganska många vildsvin i fällan, som mest har det varit ett dussin.

– Jag skjuter inte alla grisarna. Om en sugga blir helt utan kultingar kommer hon i brunst igen.

Om ett vuxet vildsvin skulle lyckas kravla sig in, eller om till exempel en grävling har fångats, släpper man ut dem.

Kontroversiell metod

Enligt Gunnar Lidell blir inte djuren stressade. Via kameran kan han se hur kultingarna direkt går bort till de stängda luckorna. När de konstaterat att det inte går att komma ut går de tillbaka till maten.

Om man har en godkänd fälla och följer de föreskrifter som finns är det lagligt att använda den. Men metoden är ändå inte helt okontroversiell.

En faktor som har framförts som negativ är att de fångade vildsvinen kan bli stressade. Det kan i sin tur leda till att lidande för djuren och att köttet blir förstört och måste kasseras.

Enligt Gunnar Lidell är detta inga problem om man sköter fällan på rätt sätt. Några bekymmer med att köttet blir dåligt har han aldrig haft. Efter att det har skickats på koll efter trikiner hamnar det i hans frysbox.

ANNONS

Han menar också att motståndet handlar om något annat, en tanke om att jakt ska vara någon slags fair play.

– Att använda fälla räknas inte som jakt av vissa, utan som infångning och avlivning. Grisar ska inte tas i fälla. Vildsvin anses vara högvilt och därför ska de skjutas med respekt.

En stor fördel med en fälla är att skotten skjuts på bara några meters håll, så risken att något ska gå fel är minimal.

– När jag får in vildsvin i fällan blir det inga skadeskjutningar, säger Gunnar Lidell.

Vildsvin jakttider

Den allmänna jakttiden för vildsvin är följande:

Vildsvin, utom sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar, får jagas i hela landet 1 april till 31 januari. Det är således inte under någon del av året allmän jakttid på sugga som åtföljs av randiga eller bruna små grisar.

Årsunge av vildsvin får jagas i hela landet 1 juli till 30 juni.

Jakt för att förebygga skador får bedrivas enligt Jaktförordningen bilaga 4 punkt 2 där det bland annat framgår följande:

Skyddsjakt efter vildsvin får bedrivas 1 juli till 30 juni på mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada på grödor och odling.

Skyddsjakt får under samma tid bedrivas efter vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet.

1 augusti till 31 januari får jakthund som är lämpad för jaktändamålet användas vid jakt och vid jaktträning.

Källa: Naturvårdsverket

ANNONS