En ukrainsk soldat sonderar omgivningen under en patrullering i Vuhledar vid fronten. Bilden togs i lördags.
En ukrainsk soldat sonderar omgivningen under en patrullering i Vuhledar vid fronten. Bilden togs i lördags. Bild: Jevgenij Maloletka/AP/TT

Expert: Ukraina måste börja anfalla

Ukraina behöver gå på motoffensiv och helst snart – men är landets styrkor starka nog?
– De kommer nog att göra det oavsett vilket stöd de får, säger överstelöjtnant Peter Lidén.

ANNONS

Hårda strider pågår längs fronten i östra Ukraina. Det beskrivs som ett utnötningskrig, med många stupade i statiska skyttegravar – och att framför allt Ryssland vinner på att tiden går.

Tjälen är på väg att gå ur marken. Medan Ryssland håller på att hämta sig och göra mobiliserade soldater redo för strid så har Ukraina börjat få leveranser av västtillverkade stridsvagnar, centrala för att bryta mönstret.

– De känner nog en press att det måste ske för att visa väst att det stöd man får, även om det är för lite och för sent, faktiskt får någon effekt, säger Peter Lidén, som undervisar vid Försvarshögskolan.

ANNONS

– Någon typ av rörelse framåt måste de våga sig på här i vår.

Ett större test?

En våroffensiv blir Ukrainas "första stora test", skrev Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, och Jan Willem Honig, nederländsk professor i militärstrategi, i en debattartikel i DN förra veckan. De beskrev den ukrainska anfallsförmågan som "ännu obevisad".

"Ukrainarnas motivation och mål är ändå tydliga; moralen verkar hög. Västerländsk utrustning – särskilt långdistansartilleri har anlänt i kritiskt antal, men ännu inte de hundratals stridsvagnar som utlovats. Fräscha och vana trupper har tränat och rustat om under vintern."

En anonym finländsk officerare ger en mörkare bild av läget i en uppmärksammad intervju med Yle. Mannen har varit på plats i Ukraina för att utbilda soldater sedan i april förra året och gör gällande att det ukrainska kunnandet är förvånansvärt lågt.

De kan inte konsten att anfalla och deras utbildning är föråldrad, säger han bland annat. Ukrainas framgångsrika motoffensiver förra året "handlade bara om tur" och ryska misstag, anför han vidare. Att Ukraina skulle vinna kriget är "ingenting annat än önsketänkande".

– Ledarskapet är mycket dåligt, taktiken och stridstekniken likaså, säger officeraren i intervjun.

"Struntprat"

Peter Lidén beskriver finländarens bild av kriget som, delvis, "kontrafaktiskt struntprat".

ANNONS

– Att Ukrainas framgångar skulle bero på ryska frivilliga reträtter, det är bevisligen helt fel, säger han.

Hemvärnssoldater som utbildas av utländska instruktörer på plats ska bli del av det så kallade territorialförsvaret och inte skickas fram i anfall, enligt den svenske överstelöjtnanten, som ser det finländska omdömet som anekdotiskt.

Ukraina har visat en stark anfallsförmåga flera gånger, anför han. Dels i Charkiv i nordost.

– Där generalen Syrskyj med en handfull brigader rullade upp ett mångfalt större motstånd utan vidare och befriade hela Charkiv oblast (län).

Dels lyfter Lidén fram befrielsen av storstaden Cherson i länet med samma namn, i södra Ukraina.

– Där generalen Kovaltjuk stångade sig ned mot Cherson, trots att ryssarna hade förberett sig för försvar där i flera månader med sina bästa förband.

Om Ukraina dessförinnan hade fått ett större vapenstöd så hade de där kunnat nå ett större avgörande genom att komma över materiel och ta tiotusentals ryska elitsoldater till fånga, enligt Lidén.

Varnar för önsketankar

För en lyckad våroffensiv behöver Ukraina bryta igenom den etablerade frontlinjen med stridsvagnar och stridsfordon, som bör få understöd från flygplan och luftvärn. Först och främst handlar det om att de behöver få de nya fordonen operativa så fort som möjligt, enligt Peter Lidén.

ANNONS

Han ser viss risk för att det jublas i förtid i väst – att det smyger sig in en tro om att Ukraina inte behöver mer stöd och går mot en lätt seger.

– För det gör de inte. Det dör massvis av ukrainska soldater.

Kriget har tidigare överraskat erfarna analytiker, påpekade Ilmari Käihkö och Jan Willem Honig i sin artikel i DN:

"... och ett oväntat ukrainskt nederlag till följd av en oväntad rysk förmåga att genomföra manöverkrigföring kan återigen lämna initiativet i ryska händer. Eller så kan den begränsade militära förmågan hos båda sidor betyda att kriget sjunker tillbaka i ett utdraget blodigt dödläge."

Peter Lidén, överstelöjtnant som undervisar på Försvarshögskolan, anser att Ukrainas styrkor har visat en stark anfallsförmåga. Arkivbild.
Peter Lidén, överstelöjtnant som undervisar på Försvarshögskolan, anser att Ukrainas styrkor har visat en stark anfallsförmåga. Arkivbild. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Ukrainska soldater utbildas i stridsvagnarna Challenger 2 på militärbasen Bovington i Storbritannien. Här poserar de tillsammans med Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace (fyra från vänster i främre raden). Bild från slutet av februari.
Ukrainska soldater utbildas i stridsvagnarna Challenger 2 på militärbasen Bovington i Storbritannien. Här poserar de tillsammans med Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace (fyra från vänster i främre raden). Bild från slutet av februari. Bild: Ben Birchall/poolfoto via AP/TT
Militära läkare placerar stupade ukrainska soldater i plastsäckar i närheten av hårt omstridda Bachmut. Bilden togs den 22 februari.
Militära läkare placerar stupade ukrainska soldater i plastsäckar i närheten av hårt omstridda Bachmut. Bilden togs den 22 februari. Bild: Libkos/AP/TT

Bakgrund: Krigsåret

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina. Det hade i flera månader sagts vara nära förestående, ryska styrkor hade samlats vid Ukrainas gräns och Kreml hade ställt ultimatum till Nato med flera svåruppfyllda krav.

Ryssland invaderade Ukraina redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort fryst konflikt i Donbass i östra Ukraina.

Ryska styrkor anföll från norr, öst och söder, men det som var tänkt som en blixtoffensiv mot Kiev misslyckades. I sydväst strandade offensiven efter ett erövrande av storstaden Cherson. I sydost bildades dock en landkorridor till Krimhalvön, efter en lång och blodig belägring av staden Mariupol.

I april motades de ryska styrkorna tillbaka helt från norra Ukraina. I september inleddes två ukrainska motoffensiver och under hösten slogs de ryska styrkorna tillbaka från länet Charkiv i nordost och från halva Cherson-länet i syd.

I september sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, där strider ännu pågick och pågår.

Ryssland har anfallit städer över hela Ukraina med robotar och drönare, vilka har träffat många civila mål. Invasionsstyrkorna har också riktat stora anfall mot det ukrainska elnätet och annan viktig infrastruktur. De misstänkta krigsförbrytelserna är många.

Det är svårt att belägga hur många civila som har dödats, men det är sannolikt åtminstone flera tiotusental.

Hundratusentals soldater har av allt att döma stupat i striderna. Enligt bedömningar handlar det om sexsiffriga dödstal på bägge sidor.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS