Anhängare till sittande president Recep Tayyip Erdogan utanför AKP:s högkvarter i Istanbul under valkvällen den 14 maj.
Anhängare till sittande president Recep Tayyip Erdogan utanför AKP:s högkvarter i Istanbul under valkvällen den 14 maj. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Expert: Valet avgjort – Turkiet mer auktoritärt

Turkiets opposition är stukad. I söndagens andra valomgång ser chanserna för maktskifte i Ankara ytterst små ut. I stället spås Turkiet bli mer auktoritärt och nationalistiskt när Recep Tayyip Erdogan går mot ännu en mandatperiod. För både den turkiska ekonomin och Sveriges Natoansökan är det ett dystert besked.

ANNONS

Valet den 14 maj blev en chock för oppositionen. Sittande president Erdogan säkrade 49,5 procent medan utmanaren Kemal Kiliçdaroglu, som buren av historiskt bra opinionssiffror tycktes segerrusig in i det sista, fick knappt 45 procent av väljarstödet.

– Erdogans dominans över medierna, institutionerna och statskassan gav utdelning och försöken att rösta bort ett auktoritärt system misslyckades, konstaterar Bitte Hammargren, journalist och författare som länge bevakat Turkiet och Mellanöstern.

Inför söndagens andra valomgång, som måste till då ingen av kandidaterna nådde 50 procent, tycks oppositionens hopp ha grusats. Erdogan är bara runt 550 000 röster från segern, medan Kiliçdaroglu behöver finna stöd hos ytterligare minst 2,7 miljoner turkar. För Bitte Hammargren, som nyligen utkom med boken "Drama utan slut: Turkiet 100 år", är valet avgjort.

ANNONS

– De som gick oväntat bra i valet var turknationalister i olika konstellationer. Kiliçdaroglu måste nu mobilisera dels dem som röstade på honom i första omgången, det vill säga även kurder, dels turknationalister och däri finns en olöslig motsättning.

Ultranationalistiskt stöd

Chanserna blev inte större med måndagens besked från ultranationalisten Sinan Ogan, som nådde dryga fem procent i första rundan. Ogan sade då att han backar Erdogan, vilket tros göra det ännu svårare för Kiliçdaroglu att locka Ogans väljare.

– Med Ogan i ryggen kan Erdogan fortsätta att rida på den turknationalistiska vågen. Det gör det svårare för Kiliçdaroglu att vinna så pass många röster från Ogans läger att det faktiskt skulle förändra något, säger Bitte Hammargren.

För svensk del har det turkiska valet framför allt handlat om vilken president som snabbast skulle godkänna Sveriges Natoansökan. Kiliçdaroglu har lovat att lägga ner Turkiets motstånd mot att Sverige går med i Nato vid en valseger. Med Erdogan ser det mörkare ut.

Fortsätter bromsa?

I en intervju med CNN i förra veckan hävdade presidenten att Turkiet fortfarande inte är redo att släppa in Sverige i försvarsalliansen. Den stora frågan är vad som sker vid Natos toppmöte i Litauen i juli, säger Bitte Hammargren.

– En del turkiska bedömare tror att Erdogan inte kan fortsätta att stoppa Sverige i Vilnius. Men han vill ha något tillbaka. Frågan är vad som kommer att räcka för att han ska kunna visa sina väljare att han fått något.

ANNONS

Ännu en mandatperiod med Erdogan vid rodret innebär att Turkiet blir alltmer auktoritärt – samtidigt som den globala trenden med auktoritära styren genom valurnor stärks, enligt Hammargren. Många inom oppositionen fruktar "det värsta": att Erdogan kommer att sitta kvar på livstid.

"Ekonomin blöder"

För gemene turk är frågan kring den sargade ekonomi kanske den mest centrala. De senaste åren har en skenande inflation drastiskt sänkt människors levnadsstandard. När resultatet från den första valomgången stod klart föll Istanbulbörsen och den turkiska liran damp till ett nytt lågvattenmärke jämfört med dollarn.

Erdogan gick till val med högtflygande ekonomiska löften – men resurserna för att infria dem existerar inte, säger Bitte Hammargren.

– Ekonomin är Erdogans akilleshäl när han ska fortsätta att leda landet. Den turkiska ekonomin blöder och valutareserven är nästan tömd.

Kemal Kiliçdaroglu, partiledare för CHP, möter anhängare vid en vallokal i huvudstaden Ankara den 14 maj.
Kemal Kiliçdaroglu, partiledare för CHP, möter anhängare vid en vallokal i huvudstaden Ankara den 14 maj. Bild: Ali Unal/AP/TT
Turkiet- och Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren framför en karta över Turkiet. Arkivbild.
Turkiet- och Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren framför en karta över Turkiet. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (till höger) möter Sinan Ogan för samtal i Istanbul den 19 maj.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (till höger) möter Sinan Ogan för samtal i Istanbul den 19 maj. Bild: Turkiets presidentkansli/AP/TT

Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj höll Turkiet president- och parlamentsval. 64 miljoner var röstberättigade, varav 61 miljoner bor i landet.

När rösterna räknats hade president Recep Tayyip Erdogan fått 49,5 procent av rösterna och utmanaren Kemal Kiliçdaroglu 44,9. Den tredje presidentkandidaten, Sinan Ogan, fick 5,2 procent.

Eftersom ingen säkrade mer än 50 procent av rösterna hålls en andra valrunda söndagen den 28 maj. Då står striden enbart mellan Erdogan och Kiliçdaroglu.

Landets största parti AKP, grundat av Erdogan, har regerat i Turkiet sedan 2002. Men efter en tid av ekonomisk instabilitet och anklagelser om ett alltmer auktoritärt styre har stödet minskat.

Inför valet den 14 maj samlade sig den större delen av oppositionen i en bred koalition med partier från vitt skilda bakgrunder.

Presidentkandidaten Kiliçdaroglu leder det största partiet i oppositionen, CHP. Partiet grundades av landsfadern Mustafa Kemal Atatürk och betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.

ANNONS