Belarus president Aleksandr Lukasjenko och Kinas Xi Jinping under en ceremoni i Peking den 1 mars.
Belarus president Aleksandr Lukasjenko och Kinas Xi Jinping under en ceremoni i Peking den 1 mars. Bild: Huang Jingwen/Nya Kina/AP/TT

Frusen USA-relation bakom Kinas globala utspel

En "fredsplan" för Rysslands krig i Ukraina. Apokalyptiska utspel mot USA och västvärlden. Ett kommande statsbesök i Moskva.
Kinas ledare är onekligen aktiva på den globala arenan. Allt sker mot bakgrund av den iskalla relationen mellan Kina och USA, enligt Kinaexperten Björn Jerdén.

ANNONS
|

Rubrikerna om Kina har haglat på sistone: En misstänkt kinesisk spionballong flög över militära anläggningar i USA, sköts ner och vållade ballongfeber. Kinas president Xi Jinping lade fram ett förslag på "politisk lösning" på Rysslands krig i Ukraina. Belarus hårdföre ledare Aleksandr Lukasjenko välkomnades till Peking för ett statsbesök, under vilket Xi förklarade deras vänskap som "oförstörbar".

Och under folkkongressen i Peking nyligen gjorde Xi ett uppmärksammat utfall mot västvärlden, där han sade att USA måste bromsa sitt "förtryck" av Kina – annars kommer det att gå illa.

Dessutom bekräftades i fredags att Xi själv, som just säkrat ytterligare en femårsperiod som president, besöker Moskva i nästa vecka. Detta bland annat för att träffa president Vladimir Putin och enligt bedömare försöka axla en större roll som fredsmäklare i Ukrainakriget.

ANNONS

"Undviker inga minor"

Mycket tyder på att Xi Jinping i nuläget navigerar ett geopolitiskt minfält, som amerikanska World Politics Review skriver i en analys. Den USA-baserade experten Tong Zhao säger till nyhetsbyrån Reuters att Peking "försöker hålla balansen mellan att stabilisera sin relation med Washington och att förebygga att Moskva förlorar kriget".

Björn Jerdén, programchef för Utrikespolitiska institutets Kinacentrum, säger att det geopolitiska läget är svårt men konstaterar att Kinabilden i Europa påverkats negativt av Xis stöd för Ryssland. Jättelandet i öst har inte tagit avstånd från Rysslands angrepp mot Ukraina.

– Kina anstränger sig inte alltför mycket för att undvika att trampa på minor. Det är inte så att Kina går en balansgång och försöker vara alla till lags, säger han.

– Kina har väldigt tydligt slutit upp bakom att man har en viss förståelse för (Ukraina-)krigets orsaker och på olika sätt stöttat Ryssland diplomatiskt och ekonomiskt. Det har haft en väldigt negativ påverkan på bilden av Kina.

Flirtar med Europa

Så närmar eller fjärmar sig Kina Moskva just nu?

– Jag ser inga tydliga tecken på att Kina närmar sig Ryssland ytterligare. Det som har skett är att Kina försöker närma sig Europa. Man har gett upp förhållandet till USA men det finns hopp om att Europa inte ska anta exakt samma hårda linje som USA. De olika signalerna om fred som kommit är delvis en signal till Europa: Vi är en konstruktiv part, det är viktigt att ha goda relationer med oss.

ANNONS

Charmoffensiven har dock små chanser att lyckas, tror Jerdén.

Det har funnits oro för att Kina skulle exportera vapen till Ryssland. Men maktbalansen mellan Kina och Ryssland har ändrats till Kinas fördel efter det att kriget började, påpekar Jerdén:

– Jag har svårt att se att Kina skulle ta kostnaden det innebär. Man vill troligen inte krascha relationen med resten av världen och äventyra handelsförbindelserna.

USA-relation i botten

TT: Vad ligger egentligen bakom Kinas agerande?

– Det som driver Kina generellt när det gäller utrikespolitik och stormaktspolitik är relationen till USA. Där har det skett en del saker den senaste tiden, bland annat med ballonghistorien. Relationen blivit ännu lite sämre från att tidigare ha varit dålig, och man ser en risk att relationen kommer att bli ännu sämre framöver, säger Björn Jerdén.

Samtidigt står relationen till Ryssland, grundbulten i Kinas utrikespolitik, fast.

– Sedan har Kina kommit med ett positionspapper gällande kriget, vad som först upphajpades som en fredsplan. Det är inga förändringar egentligen utan andemeningen är densamma sedan krigsutbrottet: att grundproblemet är Natos utvidgning.

Även relationen till Rysslands bundsförvant Belarus är god, vilket president Aleksandr Lukasjenkos besök i Peking bekräftade.

– Det är två diktatorer som träffas. Man har ett gemensamt intresse av att motverka fri åsiktsbildning och demokrati i sina länder, säger Jerdén.

ANNONS

Nya ledare krävs

Han spår att Kina framöver kommer att fortsätta värdera relationen med Ryssland högt, även om kostnaden för att förknippas med Moskva växer.

– Det har att göra med kampen mot USA: att det är det överordnade målet för Kina att gå segrande ur den kampen. Och där har man Ryssland på sin sida.

– Sedan håller inte Kina med om allt Ryssland gör. Men Kina accepterar kriget även om man kanske inte tycker det var en bra idé.

Kinas president Xi Jinping, fotograferad under förra veckans folkkongress i Peking.
Kinas president Xi Jinping, fotograferad under förra veckans folkkongress i Peking. Bild: Mark Schiefelbein/AP/TT
Kinas president Xi Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin, fotograferade vid ett möte i Samarkand i höstas.
Kinas president Xi Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin, fotograferade vid ett möte i Samarkand i höstas. Bild: Sergei Bobylev/AP/TT
Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet, UI.
Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet, UI. Bild: Janerik Henriksson/TT

Fakta: Relationen Kina-USA

Efter Xi Jinpings tillträde som Kinas president 2013 blev relationen med USA sämre. Peking ogillade USA:s planer på att öka sitt engagemang i Östasien, och USA kritiserade Kinas agerande i Syd- och Östkinesiska haven. Kina utpekades som delaktig i cyberattacker och cyberspionage mot amerikanska företag och tidningar.

När Donald Trump tillträdde som amerikansk president 2017 ökade spänningarna än mer. Kina framställdes som ett direkt hot mot USA:s säkerhet och välfärd.

Under slutet av 2010-talet bröt ett handelskrig ut mellan länderna. Kinas utveckling av teknologi oroade samtidigt USA som bland annat försökte hindra telekomjätten Huawei att bygga 5G-nät i olika länder.

Med Joe Biden som president fokuserade USA på att samverka med nationer med liknande värderingar. Under 2021 framställdes Kina allt oftare som ett hot mot fred i Taiwansundet. 2022 avbröt Peking allt samarbete med USA i protest mot representanthusets talman Nancy Pelosis besök i Taiwan.

Kina har också kritiserats av USA för att inte göra tillräckligt för att pressa Nordkorea att avbryta sitt kärnvapenprogram. Uppgifter om kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina har ytterligare kylt ner en redan sval relation.

Källa: Landguiden/UI

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS