Nöjda miner på inrikeskommissionär Ylva Johansson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) efter torsdagens uppgörelse i Luxemburg.
Nöjda miner på inrikeskommissionär Ylva Johansson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) efter torsdagens uppgörelse i Luxemburg. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Historiskt om migrationen i EU

EU är halvvägs till en helt ny asyl- och migrationspolitik.
– Jag är extremt nöjd och väldigt stolt, säger svenska mötesledaren Maria Malmer Stenergard efter en historisk uppgörelse i Luxemburg.

ANNONS

I snart tre år har EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson försökt få gehör för den stora asyl- och migrationspakt som hon lade fram 2020. Och dessförinnan var det företrädaren Dimitris Avramopoulos som försökte med liknande förslag ända sedan våren 2016.

Men nu är den nästan där. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har EU-länderna till sist kunnat sätta ner foten om sin syn på hur migrationen ska skötas, efter stor oenighet i flera år.

– Det är enormt stort. Mitt huvuduppdrag var att försöka lösa upp den här blockerade situationen och göra migration till en normal politisk fråga där man kan nå överenskommelser. Vi har nu under 3,5 års tid byggt förtroende mellan medlemsländerna och det manifesteras i dag av att det har varit möjligt att nå den här mycket breda och bra överenskommelsen, säger Johansson till den svenska presskåren i Luxemburg efter torsdagens framgångsrika ministermöte.

ANNONS

Nej från öst

Intill står migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och är minst lika nöjd.

– Det här är viktigt för Europa, för att säkerställa att vi får en hållbar invandring till Europa, men också naturligtvis för Sverige, säger ministern.

Men enkelt var det inte. Hela torsdagen ägnades åt kompromissförsök och extraförhandlingar mellan medlemsländerna.

Bland motståndarna fanns framför allt länder som Polen och Ungern.

– Vi kan inte stöda något steg som kommer att fungera som en inbjudan att komma till EU, sade den ungerske statssekreteraren Bence Rétvári inne på mötet.

I slutänden var det ändå inget annat land än Ungern och Polen som röstade emot, även om Bulgarien, Slovakien, Malta och Litauen valde att lägga ned sina röster.

Kan köpa sig fria

Den kompromiss som medlemsländerna nu ställt sig bakom innebär fortsatt att asyl- och migrationshantering i första hand ska ske i det EU-land dit de nyanlända först kommer. Men alla andra länder lovar också att hjälpa till när situationen är tuff, antingen med omfördelning eller personal eller utrustning eller rena pengar.

Motsvarande en kvarts miljon kronor per person – 20 000 euro – är summan som gäller för länder som vill "köpa sig fria" från att ta hand om asylsökande som kommit till ett annat land. Pengarna ska in i en gemensam EU-fond.

ANNONS

Ett nyckelland i diskussionerna har varit Italien, som pressas av ett stort antal nyanlända och i åratal krävt ännu större hjälp från övriga EU. Italien drev in i det sista också igenom lättare regler för att kunna skicka tillbaka migranter som inte har asylskäl till de länder utanför EU som de närmast anlänt ifrån – inte bara till deras ursprungsländer.

Någon form av anknytning till landet ska dock krävas, liksom att landet av EU har klassificerats som "säkert" .

Vad säger parlamentet?

Fortfarande återstår mycket att göra innan de nya reglerna verkligen är klara.

Härnäst väntar nu kompromissförhandlingar med EU-parlamentet, där majoriteten har förespråkat en betydligt mjukare linje än vad EU-länderna i ministerrådet nu ställer sig bakom.

Maria Malmer Stenergard lämnar samtidigt över arbetet med pakten till sin spanska kollega, då Spanien tar över ordförandeposten efter Sverige från den 1 juli. Fast det gör inte att hon plötsligt kommer att bli mer negativ till det som hon nu har drivit igenom.

– Nej. Det här är en mycket stram position, en mycket ansvarsfull position, som ligger helt i linje med den svenska politiken, säger Malmer Stenergard i Luxemburg.

Rättad: I en tidigare version angav fel valuta i mitten av texten.

Fakta: Kampen om pakten

EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.

Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte nu på torsdagen.

Därmed kan nu kompromissförhandlingar vidta för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.

usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökLocationclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS