Storbritanniens förslag på ett nytt utträdesavtal granskas nu från EU-håll och nya samtal väntas inom de närmaste dagarna.
– Den troliga reaktionen från EU är att man har svårt att se förslaget från den brittiska regeringen som godtagbart, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier.
Hur Nordirlandsgränsen och reservlösningen, den så kallade backstopen, hanteras ser ut att fortsätta vara avgörande hinder, enligt statsvetaren.
– Förslaget innehåller en tidsgräns på reservlösningen och det har man varit negativ till från EU:s sida förut. Det innehåller också två former av gränser. Det är också ett stort frågetecken om man kommer att godta det nu, säger Göran von Sydow.
Kan få problem i parlamentet
Theresa May avgick som premiärminister efter att ha misslyckats med att få ett utträdesavtal genom det brittiska parlamentet. Även Boris Johnson har ett problematiskt parlamentariskt läge och det kan försvåra förhandlingarna med EU.
– Ska man göra en kompromiss måste man från EU:s håll göra den utifrån bedömningen att den har möjlighet att gå igenom underhuset. Det är lika oklart som det varit tidigare, säger Göran von Sydow.
Om Boris Johnson misslyckas med att igenom sitt förslag kan premiärministern försöka skjuta över skulden på EU eller parlamentet.
– Det ligger i hans intresse att göra så inför det som förr eller senare är ofrånkomligt, ett nyval. I den meningen spelar han med ganska höga insatser, säger Göran von Sydow.
"Konfrontativt tonläge"
När premiärministern presenterade grunddragen i planen inför sin partikonferens i Manchester var han hård i tonen när han talade om parlamentet.
– När man är i en sådan position att man måste skapa en breddad majoritet i parlamentet, att man då har ett så konfrontativt tonläge, då är det så att man funderar på om de verkligen vill få ihop ett avtal som kan gå igenom, säger Göran von Sydow.
Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.
Storbritannien och EU har egentligen redan kommit överens om ett brittiskt utträdesavtal ur EU, men eftersom det brittiska parlamentet sagt nej till avtalet är läget fortsatt osäkert.
En stor del av det brittiska missnöjet berör den omtalade nödlösningen, som för att bevara gränsen öppen mellan Nordirland och Irland skulle kunna hålla kvar hela Storbritannien i ett gemensamt tullområde med EU. Nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska visserligen endast användas om ingen annan lösning kan hittas före den 1 januari 2021, men ogillas ändå starkt av många unionister i Nordirland och konservativa i Storbritannien.
De kvarstannande EU-länderna, inklusive Sverige, är dock inte redo att ta bort nödlösningen, om inte ett hållbart alternativ först kan läggas fram.
Storbritannien lägger fram sina nya brexitplaner i form av ett brev på fyra sidor från premiärminister Boris Johnson samt en sjusidig mer noggrann förklaring. Förslagen till exakt lagtext har dock inte offentliggjorts än.
I brevet spaltas fem huvudelement ut:
Punkt ett slår fast att förslaget är inriktat på att hitta lösningar som är kompatibla med Långfredagsavtalet.
Punkt två rör den gamla rätten att röra sig fritt över gränserna på Irland och samarbetet mellan nord och syd. "De har slagits fast i tidigare protokoll och bör behållas i det nya", skriver Storbritannien.
Punkt tre handlar om att "potentiellt skapa en all-irländsk regleringszon, för allt gods, inklusive livsmedel". "Den här zonen skulle eliminera alla tillsynskontroller för handel mellan Nordirland och Irland genom att se till att reglerna i Nordirland är desamma som för resten av EU", lyder texten.
Punkt fyra rör kravet på att Nordirlands regionala parlament i Stormont får möjlighet att säga sitt om planen både innan den träder i kraft och sedan "vart fjärde år". "Om samtycke inte nås kommer planen att löpa ut", heter det i brevet.
Punkt fem är att Nordirland fullständigt kommer att vara en del av Storbritanniens tullområde, inte EU:s tullunion. "Det här är kompatibelt med bibehållandet av en öppen gräns i Nordirland", hävdas i brevet.