Talibaner patrullerar i Afghanistans huvudstad Kabul.
Talibaner patrullerar i Afghanistans huvudstad Kabul. Bild: Rahmat Gul/AP/TT

Kaos på Kabuls flygplats – USA: "Åk inte dit"

Kaos präglar flygplatsen i Kabul. Tusentals civila afghaner trängs vid talibanernas vägspärrar i hopp om en plats på ett plan ut ur landet. Undvik området, manar USA.

ANNONS

Flygplatsen i Kabul kontrolleras fortfarande av USA. Det ska vara en av få säkerhetszoner som finns kvar i Afghanistan där talibanerna tagit makten.

Men på lördagen kom den amerikanska ambassaden med besked om att säkerheten på väg till flygplatsen inte kan garanteras. Enligt en talesperson för Pentagon finns en hel uppsjö av säkerhetsproblem.

"På grund av eventuella säkerhetshot utanför flygplatsen i Kabul avråder vi amerikanska medborgare från att åka till flygplatsen och råder alla att undvika flygplatsens ingångar för tillfället, såvida man inte fått särskilda instruktioner från en representant från amerikanska myndigheter" står det i ambassadens utskick.

Talibanerna: "Dåligt förberett"

Kaoset vid flygplatsen är inte talibanernas fel, säger en av extremiströrelsens företrädare till Reuters.

ANNONS

– Väst kunde ha haft en bättre evakueringsplan, säger han.

När USA:s president Joe Biden höll tal till sina landsmän på fredagen bekräftade han vad bilder från flygplatsen redan övertygat omvärlden om: evakueringen är farlig.

– Den utsätter våra soldater för risker och den utförs under svåra omständigheter. Jag kan inte ge några löften om det slutliga resultatet, sade Biden.

2 500 amerikanska medborgare har kunnat lämna Kabul den senaste veckan, enligt uppgifter från USA:s militär. Enligt den amerikanska beräkningen har 17 000 personer kunnat fått hjälp ur landet.

– Vi kämpar både mot tiden och platsen. Vi försöker genomföra evakueringar så snabbt och säkert som möjligt, säger försvarshögkvarteret Pentagons talesperson John Kirby.

Exakt hur många amerikaner som finns kvar i Afghanistan kunde Kirby inte meddela på lördagens pressträff.

Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell är det "matematiskt omöjligt" för USA och allierade länder att utrymma de tiotusentals afghaner som hjälpt länderna före den 31 augusti.

I en telefonintervju med AFP säger Borrell att EU framfört klagomål mot USA:s hantering av flygplatsen i Kabul, som enligt Borrell varit överdrivet strikt och hindrat afghaner som bistått europeiska styrkor från att ta sig in.

Blev snabbt farligare

Kaoset vid Kabuls flygplats uppges ha försämrats under det senaste dygnet enligt Norges utrikesminister Ine Eriksen Søreide (Høyre).

ANNONS

– Vi har gjort det väldigt tydligt för norska medborgare att de måste göra sina egna säkerhetsbedömningar, eftersom vi inte har möjlighet att transportera dem till flygplatsen eller hjälpa dem utanför, säger hon under en pressträff på lördagseftermiddagen.

Enligt ett uttalande från Kreml har Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets dito Recep Tayyip Erdoğan talats vid och kommit överens om hur de två länderna ska agera mot Afghanistan hädanefter. Fokus ska ligga på att förhindra terrorism och bekämpa narkotikahandeln, enligt uttalandet.

Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel har talat med Erdoğan. De två är eniga om att evakuering är den viktigaste frågan för närvarande, säger hennes talesperson.

Likt USA avråder Tyskland sina medborgare från att ta sig till flygplansområdet på grund av säkerhetsläget.

Framtida styret oklart

Världens ögon riktas mot extremiströrelsen, som överraskat många med sitt snabba maktövertagande. Hur de kommer att styra landet beräknas inte meddelas än på ett par veckor. Uppgifter om att utländska medborgare tillfångatagits av talibanerna nekas av extremiströrelsen.

– Men vi frågar ut några av dem innan de lämnar landet, säger talibanföreträdaren till Reuters.

Talibanledaren mulla Abdul Ghani Baradar beräknas vara en viktig aktör i att bestämma hur landet hädanefter ska styras. Han har lämnat Qatar och återvänt till Kabul för samtal om det nya styret, skriver nyhetsbyrån AFP.

ANNONS

Baradar satt i fängelse i Pakistan mellan 2010 och 2018 men har därefter varit chef för talibanernas politiska kansli i Doha, där fredssamtal med bland andra USA hållits.

Nu ska Baradar fördela ansvaret för bland annat säkerhetsfrågor och landets ekonomi samt möta lokala ledare, företrädare för tidigare regeringar, religiösa ledare och krigsherrar, enligt medieuppgifter.

Vill verka mjukare

Den senaste veckan har talibanerna ansträngt sig för att framstå som mjukare och mer inkluderande än under det tidigare väldet 1996–2001. Då förbjöds kvinnor att röra sig utanför hemmen utan manligt sällskap, offentliga avrättningar var vanliga och musik bannlystes.

Men i veckan har uppgifter om våldsamheter kommit fram, talibanerna rapporteras bland annat ha öppnat eld under en demonstration och vid ett nationaldagsfirande.

Enligt en rapport från det norska analyscentret Rhipto letar talibanerna upp personer som har arbetat för den tidigare afghanska regeringen eller med utländska styrkor i Afghanistan och straffar dem, eller deras familjer, enligt "sin egen tolkning av sharialagarna".

Talibanföreträdaren som Reuters talat med medger att ledningen hört talas om "illdåd och brott" mot civila. Han lovar att ansvarsutkrävande kommer att ske även i de egna leden.

– Om talibaner orsakar dessa rättsliga problem kommer de att utredas, säger han.

Evakuerade barn väntar på att flygas ut ur det talibankontrollerade Afghanistans huvudstad Kabul.
Evakuerade barn väntar på att flygas ut ur det talibankontrollerade Afghanistans huvudstad Kabul. Bild: Mark Andries/USA:s marinkår/AP/TT
Webbkarta
Webbkarta Bild: Johan Hallnäs/TT
Talibaner patrullerar Kabuls gator tidigare i veckan.
Talibaner patrullerar Kabuls gator tidigare i veckan. Bild: Rahmat Gul/AP/TT

Bakgrund: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha knappt 40 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som tog kontroll över landet 1996.

Efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som pekades ut för dåden, ansågs ha en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att bygga upp landet därefter har i stort misslyckats.

Främst USA har haft soldater kvar i Afghanistan, främst för utbildningssyfte. Men i april meddelade president Joe Biden att alla kvarvarande soldater ska ha lämnat landet den 11 september, 20 år efter terrorattackerna. I takt med att USA och dess allierade drog sig tillbaka tog talibanerna kontroll över landet. Den 15 augusti gick de in i presidentpalatset i Kabul.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS