De nordiska länderna är världsledande på återvinning av metallburkar och PET-flaskor. Men detta räcker inte.
De nordiska länderna är världsledande på återvinning av metallburkar och PET-flaskor. Men detta räcker inte.

PET-flaskan miljöbov

De nordiska länderna har i många år varit föregångsländer på miljöområdet. På område efter område har vi gått i täten för strängare regler och större medvetenhet bland konsumenterna. På ett område finns det dock mycket att förbättra.

ANNONS
|

Jag talar om den stora men ganska okända miljöbelastning som följer av konsumtionen av läskedrycker, buteljerat vatten och avsaknaden av ett gemensamt nordiskt pantsystem.

Bara här i Sverige uppgår konsumtionen av läskedrycker och buteljerat vatten till 680 miljoner liter. Totalt i Norden uppgår konsumtionen till två miljarder liter, en hisnande stor siffra. Det innebär en enorm 
miljöbelastning. Bara den svenska konsumtionen leder till årliga koldioxidutsläpp som motsvarar 52 000 flygresor tur och retur till Bangkok. Om vi på allvar ska få ner utsläppen behöver vi dra ner konsumtionen.

I de nordiska länderna har vi blivit världsledande på återvinning av metallburkar och PET-flaskor. Vi återvinner 88 procent men vi behöver ett gemensamt nordiskt pantsystem. Men detta räcker inte.

ANNONS

Många företag och organisationer har insett detta och ersatt mycket av det buteljerade mineralvattnet med vatten som de kolsyrar själva. Det skulle vi kunna göra på hemmaplan också. Om vi skulle ersätta allt buteljerat vatten och läskedrycker med sådant som vi kolsyrar själva, skulle vi kunna minska koldioxidutsläppen med hundratusentals ton. Bara i Sverige motsvarar det 407 mils resa för var och en av alla de drygt 200 000 bensindrivna bilar som nyregi­strerades 2011.

Men allt kan vi konsumenter inte göra själva. De stora multinationella företagen som tillverkar läsk, öl och det buteljerade vattnet, måste också ta ett större ansvar. De bidrag som de i dag, direkt eller indirekt, lämnar till organisationer som Håll Sverige Rent, räcker nämligen inte.

Om de vill kunna sälja sina produkter på en framtida marknad med allt mer medvetna konsumenter, måste de visa att de tar klimathotet på allvar. Allt ifrån att vara positiva till ett gemensamt nordiskt pantsystem till att hitta andra kloka lösningar. Annars kan vi hamna i en situation där det blir nödvändigt att ta ut extra klimatavgift för PET-flaskor och metallburkar.

Jag menar inte att vi helt ska sluta köpa läskedrycker och buteljerat vatten men bara genom att vara väl­informerade konsumenter som gör medvetna val, kan vi göra stor skillnad och på allvar ta ansvar för 
kommande generationer.

ANNONS

Ann- Kristin Johansson, Social­demokrat och riksdagsledamot.

ANNONS