Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Niklas Holopainen var på hela känslospektrumet efter vändningen mot Sandvikens AIK. Bild: SEBASTIAN LAMOTTE
Niklas Holopainen var på hela känslospektrumet efter vändningen mot Sandvikens AIK. Bild: SEBASTIAN LAMOTTE

Holopainen sänkte sin gamla klubb – och var förbannad på domaren

Han hade just gjort det avgörande målet på klubben som aldrig riktigt gav honom chansen och därmed säkrat två poäng som får alla IFK Vänersborg-anhängare att drömma om en direktbiljett till kvartsfinalerna. Trots det var Niklas Holopainen förbannad.
– Ja, på både min egen och domarens insats.

Det borde varit den ultimata revanschens stund för Niklas Holopainen. Efter att nästan enbart nött bänk, ibland knappt ens det, under sin sejour i Sandviken stod han nu där ett år senare som segerskytt mot sitt gamla lag. Dessutom befann han sig i det som utifrån sett var lätt att betrakta som hans livs formtopp.

Någon större hybris var det dock inte tal om i 24-åringens kropp.

– Jag känner mig lite sökande just nu. Jag är inne i en spelmässig svacka, jag kommer inte upp i tempo och känner mig inte involverad i spelet. Då är det visserligen skönt att bollarna trillar in ändå, men jag är verkligen inte nöjd med min insats, säger Holopainen, som slog till med säsongens 17:e mål när han med tio minuter kvar.

– Det blir många hörnreturer och jag tror först att bollen är inne, men domarna blåser aldrig för mål. Sedan studsar bollen upp framför mig och jag drämmer till den. Det finns andra gånger jag känt mig mer välförtjänt av ett mål, om jag säger så.

”Det kändes som att de missade allt i dag”

Redan i det citatet finns spår av den domarkritik som Holopainen inte var blyg för att uttrycka efter matchen.

– Jag tycker att de gör väldigt många misstag. Det kändes som att de missade allt i dag. SAIK får med sig lätta frislag, vi får inte med oss någonting. (Niclas) Nyqvist blir slagen i straffområdet under en hörna, jag får min klubba helt låst framför mål, Robin (Lundqvist) får inte frislag när han ska ha det vilket gör att de får en farlig kontring i slutet av matchen. Jag tycker att domarna var riktigt dåliga i dag.

Även om han anser att hans lag blev bortdömt kunde Holopainen ändå lämna isen som segrare. Det ska han och hans lagkamrater återigen tacka Kimmo Kyllönen för. Målvakten var, som så många gånger förr, den enskilt största anledningen till att IFK inte blev frånåkta under den första halvleken.

Slapp jaga och fick personlig revansch i stället

I stället spelade hemmalaget upp sig ordentligt efter pausen. Fem minuter in i den andra halvleken efterföljdes en av alla hörnpauser med överdramatisk musik av att Emil Viklund lyckades panga in bollen igenom köttmuren av Saik-försvarare på linjen.

– Det nog var väldigt viktigt för oss. Vi gillar inte att jaga, berättar Holopainen, som med dryga tio minuter kvar tryckte in segermålet mot sin gamla klubb.

– Det är extra skönt att vinna mot Saik. Jag fick tusen tankar i huvudet när den bollen satt. Först och främst var det skönt att vi tog ledningen, men sedan är det klart att det var en personlig revansch också. Det var en tuff period i Saik, men jag väljer att blicka framåt. Det är skönt att vara här nu.

Följ matchen här:

IFK Vänersborg–Sandvikens AIK

Elitserien

Målen: 0–1 (40) Lucas Widman, 1–1 (51) Emil Viklund, 2–1 (78) Niklas Holopainen.

Så startade IFK: Kimmo Kyllönen – Robin Lundqvist, Pavel Bulatov, Simon Blomqvist, Joakim Johansson, Juho Liukkonen – Ilja Grachev, Markus Kumpuoja, Niclas Nyqvist – Emil Viklund, Niklas Holopainen.

Hörnor: 11–12.

Publik: 443.