Det är på okänd ort som Lars Granström spenderar sin 60-årsdag. Det är åtminstone ingenting som får bli offentligt på förhand.
Han åker iväg i tre dagar tillsammans med sin fru och sina två barn och det innebär ett tangerat rekord på den längsta resa de åkt iväg på tillsammans. Senast det hände var när han fyllde jämnt förra gången.
För egen del har han inte haft någon längre semester på över 30 år. Han har helt enkelt inte behövt någon.
Under hela den tiden har Lars Granström nämligen haft den plats där han kan känna ett lugn, där han verkligen trivs och där han fått de flesta av sina närmaste vänner.
Den platsen är i bandysporten och föreningen IFK Vänersborg.
– Jag kan slappna av när jag är runt bandyn och det är en grej som gjort att jag tycker det är roligt och bra för mig att hålla på. Jag har aldrig haft några andra intressen. Jag har ett jobb, en fru, två barn och det här, säger Lars Granström.
Lars Granström är nu på väg in i sin 33:e säsong som materialförvaltare för IFK Vänersborg. Han har spenderat mer än halva sitt liv i föreningen och att han ens hamnade i klubben och sporten var mer eller mindre en ren tillfällighet.
Där och då hade det aldrig varit ett alternativ för honom att kliva in i en idrottsförening. Mycket med anledning av de egna förutsättningarna som han beskriver med både humor och självdistans.
– Jag är totalt stendöd när det gäller idrott. Jag är bolldöd så det skriker om det, säger Granström.
Han tar fram ett exempel ihop med den tidigare storspelaren Per Fosshaug som spenderade tre år i IFK Vänersborg.
– Fosshaug bad mig en gång att ställa mig och skicka lyror till honom. Det gick ju inte. Han lade ned det på en gång. Försöker jag skicka en boll åt ett håll så går den 90 grader åt ett annat, säger Granström.
Enorma arbetsmängden: ”Måste vara en idiot”
Istället var det en utekväll som tog Lars Granström till bandyn. Han hamnade i sällskap med den mångårige IFK-spelaren Anders Uhlin som erbjöd honom ett par matchbiljetter och Granström bestämde sig för att åka och titta.
Han fastnade direkt.
– Jag blev helt frälst. Jag började åka runt till Nässjö och Karlstad och titta på matcherna också. Till slut fick de (IFK) reda på det och jag fick frågan om jag ville vara med. Det var så det började. Det vara en ren slump att det blev så här egentligen, säger Granström.
Sedan dess är det otaliga mängder spelare, ledare och personer som kommit och gått i IFK. Kvar som materialförvaltare och alltid på plats för att se till att laget haft så bra förutsättningar som möjligt har Lars Granström varit.
Mängden tid han lagt ned i föreningen är enorm.
– Ett år gjorde jag 1 300 timmar för IFK och då hade jag inte räknat med bortamatcherna. Du måste vara en idiot för att hålla på så här. Jag är ju här varenda träning och jag tycker också att man ska vara det. Jag sitter alltid med på genomgångar och samlingar för att jag vill vara delaktig. Det är nog det som skapar någonting speciellt, säger han.
Har du aldrig känt att du inte orkar fortsätta mer?
– Ja, fy fan. Många, många gånger. Jag har alltid en dipp i slutet på december och början på januari. Går det dessutom dåligt sportsligt så tär det på en, men samtidigt är det också då vi ska vara som bäst. Då ska vi runt omkring laget vara som starkast. Förra året var faktiskt första gången jag aldrig kände den där dippen någon gång.
Däremot har det funnits ett tillfälle där allting faktiskt höll på att ta slut.
– Min tös sa efter en säsong att hon skulle slänga bort bandybollarna och då bestämde jag mig för att sluta, men klubben lät mig inte göra det utan gjorde om min roll lite istället och tog in lite mer folk. Min fru och mina barn har alltid stöttat mig trots att jag aldrig är hemma, säger Granström.
Människorna viktigare än resultaten
Att de sportsliga resultaten har enorm betydelse för spelare och tränare på elitnivå är en självklarhet. Materialförvaltare är inget undantag.
Lars Granström värderar högt att han har fått vara med när IFK Vänersborg tagit sig till två cupfinaler, SM-semifinal och stått i en mängd slutspel. Han berättar också att förluster kan göra honom vansinnig ibland.
Trots det är det inte jakten på framgång som gjort att han stannat kvar i sporten och IFK så oerhört länge. Det som betytt allra mest är vänskapsbanden han knutit och människorna han fått träffa på vägen.
– Självklart skulle jag vilja vinna en SM-final. Det vore en dröm att få stå där, men jag har nog mer glädje av alla minnen jag har runt omkring. Hade allt bara varit resultatfokuserat så hade jag aldrig hållit på så här länge. Det har alltid varit bra folk i bandyn och det är många som man lärt känna som gett en stor vänskap. Dels i Vänersborg, men också runt om i Sverige. Det finns alltid en personlighet bakom varje spelare som jag tycker om. Jag har alltid varit personlig med spelarna, säger Granström.
Genom alla år finns det framför allt en tidigare spelare som han knutit ett extra starkt band till. Idag tillhör de varsin stor serierival även om Granström kan önska att de fortfarande tävlade för samma förening.
Det handlar om den tidigare IFK-spelaren och Gripen Trollhättans succétränare Joakim Hedqvist.
– Det är en stor person i mitt hjärta. Vi är verkligen jättenära vänner. Under vinterhalvåret pratar vi nog nästan varje dag och det har vi gjort i alla år. Vi har mycket gemensamt. ”Jocke” är den största vän jag fått genom bandyn av de som varit spelare.
Däremot var det en annan femma att vara materialförvaltare med Joakim Hedqvist som en av lagets ledande spelare.
– Det finns ingen spelare som var så gnällig som Jocke Hedqvist. Det får du gärna skriva. Var det inte som han tyckte så var det väldigt jobbigt. Han hade åsikter om det mesta. Det var alltid ”jag vill äta 15.30, varför ska vi äta klockan 15?”. Där var han extrem. Samtidigt visste han alltid varför han var noga och han hade en anledning till det. Alla bra spelare är bohemer, så är det ju bara, säger Granström.
Det finns trots allt situationer där det kunnat sticka i folks ögon att Lars Granström är bästa kompis med stora derbyrivalens huvudtränare.
Det händer att han får kommentarer som insinuerar att han skulle läcka information om läget i IFK Vänersborg på ett sätt som skulle kunna missgynna laget. Han är ärlig med att det är någonting som han tar illa vid sig av.
– Jag kan få kommentarer ibland som till exempel att ”du säger väl ingenting om det här till Jocke?”. Det kan såra mig. Att någon tror att jag skulle säga någonting som skadar IFK Vänersborg för att någon annan ska få det bättre oavsett om det är Gripen eller Sandviken, det skulle aldrig hända. Jag säger aldrig någonting som skadar IFK. Det är nog snarare tvärtom, men det tror jag inte folk fattat alla gånger.
Kärleken till IFK
Hur många år det kommer bli för Lars Granström som IFK Vänersborgs materialförvaltare har han inte bestämt. Kanske blir det någon enstaka säsong till. Kanske blir det fler än så.
Hans sista dag som materialare är däremot inte synonym med hans sista dag i förening och som engagerad.
Lars Granström kommer alltid vara IFK:are.
– Jag tror inte jag är ute efter att hålla mig borta härifrån när jag slutar. Jag skulle kunna tänka mig någonting annat. Vara lagvärd för bortalaget, kanske. IFK står mig så varmt om hjärtat. Jag tror inte folk förstår vad IFK Vänersborg betyder för mig i botten.
Går det att beskriva på något sätt?
– Du kan fråga mina kompisar. Vi är öppna och kan prata om allt, men kritiserar du IFK så blir jag arg. Jag har en kompis som brukar säga att vi kan prata om allt så länge han inte klagar på IFK Vänersborg för det går inte. Jag kan hålla mig en stund, men sedan går det inte längre, säger Lars Granström.
Lars Granström om...
...händelsen han minns:
– När Mats Fröberg (assisterande tränare i Gripen förra säsongen) kom tillbaka till IFK andra gången så hade han väldigt gamla skridskor. Han vägrade byta. Det blev till och med så att han ramlade på skinnet för att skridskorna vek sig trots att han var hur stark som helst, men han bara vägrade byta. Till slut tog Anders Uhlin fram sågen, sågade av skridskorna på mitten och sa ”så, nu måste du nog byta”.
...vem som är mest noga med sitt material i IFK Vänersborg:
– Den som är mest noga med sina grejer är Emil Viklund, men han är inte besvärlig för han har stenkoll själv. Han är väldigt noga, fundersam, utvecklar och grejar. Det är också roligast att hjälpa de som är noga och vet hur de vill ha det.
...lyxen med inomhushallar:
– Ibland står man här utanför en kväll, röker och så tittar man bort mot fotbollsplanen och det pissregnar. Då funderar man hur man kunnat stå där i 19 år och plockat bollar. Men det var speciellt ändå. Någonstans fanns det en glädje i det. Nu är vi ju äckligt bortskämda med allt vi har här.
