Abeba Aregawi, en av de svenska landslagslöparna som testats positivt för dopning under de senaste åren. I hennes fall friades hon dock på grund av oklarheter i regelsystemet – men hon försvann från tävlingsscenen. Arkivbild.
Abeba Aregawi, en av de svenska landslagslöparna som testats positivt för dopning under de senaste åren. I hennes fall friades hon dock på grund av oklarheter i regelsystemet – men hon försvann från tävlingsscenen. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Friidrotten inför "riktad dopningsprevention"

Fyra av svensk friidrotts senaste dopningsfall är löpare med utländsk bakgrund. Förbundet ska nu arbeta på nytt sätt i kampen mot dopning och större fokus ska ligga på idrottare som kan tillhöra en riskgrupp.
– På 1980-talet var den stora riskgruppen kastare som åkte till USA och tränade. Nu är det ett annat läge, säger generalsekreteraren Stefan Olsson.

ANNONS

Efter flera fall av svenska landslagslöpare med utländsk bakgrund som testats positivt för dopning lyftes frågan om hur integrationen fungerar inom Svenska friidrottsförbundet.

När EM-guldmedaljören Robel Fsiha hade testats positivt i november förra året var norska löparen Filip Ingebrigsten kritisk. Han menade att Sverige agerat för naivt med de utländska stjärnorna.

– Man måste ha ett system som gör att man inte hamnar i den situationen flera gånger, sade Ingebrigtsen.

– Idrott är ett jättebra sätt att integrera människor och man ska inte stänga ute någon men man måste ställa krav.

Stefan Olsson, generalsekreterare på förbundet, höll med norrmannen och meddelar att ett arbete har inletts.

ANNONS

"Lite som Folkhälsomyndigheten"

Olsson berättar att den medicinska kommittén, som tillsammans med landslagsavdelningen fått i uppdrag att se över och uppdatera friidrottsförbundets antidopningsprogram, nu kommit med ett första utkast.

– Det har ju kommit lite annat emellan (coronapandemin). Men i det programmet finns ett antal aktiviteter som är nya och som tydligare pekar ut riskgrupper. Lite grann som Folkhälsomyndigheten pekar ut sina riskgrupper, säger Stefan Olsson.

Arbetet har pågått under de senaste månaderna och styrelsen ska finslipa programmet innan det kan implementeras.

– Vi kallar det "riktad dopningsprevention", att vi tydligare ska se över var de största riskerna finns. På 1980-talet var den stora riskgruppen kastare som åkte till USA och tränade. Nu är det ett annat läge, säger Olsson.

"Större bevakning"

Fyra av de fem mest uppmärksammade dopningsfallen inom svensk friidrott de senaste åren gäller utlandsfödda långdistanslöpare.

Förutom Fsiha, som kom till Sverige som flykting från Eritrea 2013, handlar det om Adil Bouafif (från Marocko) som testade positivt för epo 2014, Abeba Aregawi (Etiopien), som testade positivt för meldonium 2016 (men friades senare på grund av oklarheter kring reglerna) och Meraf Bahta (Eritrea), som stängdes av i ett år efter tre missar i vistelserapporteringen 2018.

– Utifrån det perspektivet ser vi på aktiva som åker på träningsläger till länder som inte har ett fungerande antidopningsprogram, där kommer vi att ha ett större fokus och en större bevakning, säger Olsson.

ANNONS

Han säger att förslaget är färdigt "till 95 procent", och att styrelsen nu ska se över detaljerna.

– Vi tänker även på det här med språk, utbildningsnivå, förståelse för olika kulturer och så vidare. Och jag har även haft ett antal möten med Svensk antidopning för att stämma av att vi är på rätt väg i vårt arbete.

Marie Carlsson/TT

Fem dopningsfall har skakat svensk friidrott de senaste åren. Fyra av dem handlar om löpare med utländsk bakgrund.

+ Robel Fsiha: A-provet från en dopningskontroll, som genomfördes före löparens guld i terräng-EM i Portugal i december 2019, visade spår av en otillåten substans, något som blev känt i februari 2020. Fsiha, ursprungligen från Eritrea och beviljad svenskt medborgarskap 2018, begärde att få ett B-prov analyserat – som också var positivt.

+ Meraf Bahta: Inför EM 2018 kom beskedet att medeldistansaren, som är född i Eritrea, gjort tre missar i sin vistelserapportering. En utredning startades och så småningom stängdes hon av i ett år. I september 2019 var hon fri att börja tävla igen.

+ Abeba Aregawi: VM-guldmedaljör från Etiopien testades i januari 2016 positivt för hjärtmedicinen meldonium som då nyligen förbjudits. Hon missade uttagningen till OS men friades senare på grund av oklarheter kring reglerna. I januari 2017 fick hon klartecken att tävla för Sverige igen – något hon dock inte gjort.

+ Adil Bouafif: Långdistanslöpare från Marocko som vid EM i Zürich 2014 lämnade ett positivt dopningstest med spår av epo. Avstängd till och med 22 september 2016.

+ Andreas Gustafsson: Gångaren lämnade ett prov med spår av epo i december 2014 i USA. Stängdes av i två år till mars 2017.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS