Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Konstgräs sprider mikroplast

Mikroplast i naturen är ett växande miljöproblem. En av de största bovarna är konstgräsplaner. Men det finns alternativ till de små gummikornen, till exempel kork och kokos.

Konstgräs sprider sig som ogräs. Under de senaste 20 åren har konstgräsplaner blivit det naturliga valet när det gäller att anlägga nya fotbollsplaner i Sverige. Varje år byggs runt 100 nya konstgräsplaner och totalt finns det cirka 630 sådana planer i landet, varav 69 i Göteborg. Fördelarna är många eftersom planerna tillåter mer spel och mindre underhåll och dessutom går att använda året runt. Men vilken påverkan konstgräset har på miljön, och på dem som använder planerna, är inte helt känt.

Göteborgs stad har tagit fram en rapport om hur stadens användning och spridning av mikroplaster ser ut. Där pekas konstgräsplaner ut som den näst största kända källan till att mikroplaster sprids i naturen efter trafikens väg- och däckslitage. Utsläppen av plastpartiklar från svenska konstgräsplaner uppskattas till mellan 2 300 och 3 900 ton per år. Siffran baseras på hur mycket gummi som måste tillföras planerna årligen.

Bethanie Carney Almroth forskar på Göteborgs Universitet inom zoofysiologi. Hennes forskning pekar mot att fiskar som fått konstgräsgummi från nermalda bildäck i födan får en påverkad tarmfunktion, något som kan leda till störningar i fiskens saltbalans och immunsystem.

– Vi vet mer och mer om vad gummit har för påverkan i labbet men inte vad som sker när det kommer ut i naturen. Ingen vet heller var alla partiklar tar vägen, hur mycket som hamnar i sjöar och vattendrag, hur mycket som försvinner ner i jorden och hur mycket som fastnar i skor och kläder och sedan via vasken når avlopp och reningsverk, säger hon.

En konstgräsplans ytskikt består, något förenklat, av strån i plast och ett fyllningsmaterial bestående av små gummikorn. Det vanligaste är att de små plupparna tillverkas genom att däck mals ner för att sedan spridas ut på planerna. 60 procent av Sveriges konstgräsplaner är strösslade med nermalda gummidäck, ett material som man vet innehåller cancerogena ämnen och tungmetaller. Bethanie Carney Almroth är starkt kritisk till användningen av den sortens gummi.

– Jag tycker det är vansinne om jag ska vara ärlig. Vi köper kravmärkt mat, oparfymerade tvättmedel men maler ner något som vi vet är giftigt och gör lekplatser av det. Jag vill inte att mina barn spelar fotboll på ett sådant underlag, säger hon.
Hur de nermalda däcken påverkar människor är inte helt klart. De flesta studier pekar på att materialet inte ger ökade negativa hälsoeffekter. Samtidigt är det känt att inomhushallar med konstgräs har högre halter av luftföroreningar. När det gäller allergiska reaktioner så är kunskapsläget osäkert.

Naturvårdsverket har identifierat återvunnet däckmaterial från konstgräsplaner som en "avfallsström som kräver särskild uppmärksamhet". I Göteborgs kommun pågår ett arbete sedan 2015 med att fasa ut mikroplaster. När det gäller gummi från däck så används inte det materialet på Göteborgs kommuns konstgräsplaner, i stället täcks planerna med nytillverkat gummi. Nu undersöks även möjligheten att gå ifrån gummit helt och i stället använda andra fyllningsmaterial på konstgräsplaner, till exempel kokos och kork. Ulf Kamne (MP) är kommunalråd i Göteborg. Han menar att det är viktigt att staden kommer till rätta med de här frågorna.

– Vi bidrar till att skapa enorma problem. Plasten hamnar i haven och fisk som vi sedan ska äta. Vi proppar hela systemet fullt med plast. Problemet finns överallt men det är viktigt att vi tar vår del av ansvaret, säger han.