Svenska Amerikansk Fotbollförbundet får fackförbundet Unionens hbtq-pris som Sveriges hbtq-vänligaste arbetsplats. Det är första gången som ett idrottsförbund tilldelas utmärkelsen.
"De bidrar till att skapa en positiv utveckling inom rörelsen som vi på Unionen vill uppmärksamma och sprida kunskap om", säger Peter Hellberg, Unionens första vice ordförande i ett pressmeddelande.
- Vi är väldigt glada över att vårt arbete ger resultat. Priset är ett tecken på att vi är på väg i rätt riktning med vårt långsiktiga hbtq- och inkluderingsarbete, säger Henric Hedberg, ansvarig för jämställdhet, integration och mångfald på förbundet.
Alla behövs på planen
Henric Hedberg berättar att diskussionerna kring att skaffa certifieringen uppkom under 2015. Att idrotten är förhållandevis liten i Sverige har bidragit till att föreningarna på ett tidigt stadium fått jobba med inkludering.
- Amerikansk fotboll är en lagsport som kräver väldigt många spelare, uppemot 40–50 personer i vissa lag, och om man inte jobbar inkluderande så kan man inte komma till seriespel. Jag har varit förvånad över att vi inte mött något motstånd mot vårt hbtq-arbete, men det kan bero på att folk är medvetna om att inkludering är ett måste om sporten ska kunna växa, säger han.
Hbtq-certifieringen hos RFSL resulterade i en handlingsplan som förbundet sjösatt under året. Man har bland annat sett över tränarutbildningen och skapat en checklista för hur förbundet i sin kommunikation ska använda sig av bild och text på ett mer inkluderande sätt.
- Vi har även spelat in en film där sex landslagsspelare på ett enkelt sätt diskuterar hbtq-frågor. Med den vill vi visa hur man på olika sätt kan arbeta för att alla ska känna sig inkluderande i föreningen, säger Henric Hedberg.
Accepterande på många plan
Våren 2014 blev det rubriker när Marcus Juhlin kom ut som Sveriges första manliga homosexuella amerikanska fotbollsspelare. Han tror att den positiva respons han fick kan ha påverkat att förbundet vågade ta klivet och certifiera sig.
- Jag har bemötts väldigt bra, vilket jag kanske inte trodde när jag skulle ta steget och komma ut, säger Marcus Juhlin, som i dag är tränare för Täbyklubben STU Northside Bulls.
- Amerikansk fotboll är en sport som är väldigt accepterande på många plan. Tittar man på andra sporter ska man ofta ha en viss kroppsbyggnad och se ut på ett visst sätt för att få vara med. Men vår sport bygger på olika kroppsdelar och personligheter, alla är från olika bakgrunder och ser olika ut – lång och kort, tjock och smal. Det tror jag har underlättat att man även kunnat acceptera personer med en annan sexuell läggning.
"Förvånad om inte andra följer"
I Idrottssverige är det förutom Svenska Amerikansk Fotbollsförbundet i dag enbart fotbollsklubben Östersunds FK och hockeyklubben Kiruna IF som har hbtq-certifiering.
- Jag tycker det är lite konstigt att vi är det enda förbundet med tanke på att vi inte hör till de största. Hockeyn och fotbollen har ju betydligt fler människor att ta hand om, säger Marcus Juhlin.
Henric Hedberg säger att han har förståelse för att enskilda klubbar kan ha svårt att certifiera sig, eftersom processen är tidskrävande och kostsam. Enligt honom jobbar flera idrottsförbund med hbtq-frågor på olika sätt, men han hoppas att utmärkelsen ska inspirera fler att skaffa certifieringen.
- Vi vill visa att vi är ett progressivt idrottsförbund som går i framkant. Jag skulle bli förvånad om vi inte får ser flera förbund som certifierar sig under 2018.
Fotbollsföreningen Östersunds FK.
Hockeyföreningen Kiruna IF.
Svenska Amerikansk Fotbollförbundet.
Certifieringen utförs av den ideella organisationen Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL).
