Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Frida Karlsson fick svara på många frågor efter sitt VM-silver på 10 kilometer klassiskt.

Gunde Svan: "Det har exploderat"

Herrarna famlar efter framtidslöften. På damsidan slår de igenom i parti och minut. Frida Karlssons VM-succé är ännu ett exempel på en gyllene tidsålder för de svenska längddamerna.

Statistiskt sett borde det inte kunna gå så bra som det gör för de svenska damerna, säger längdikonen Gunde Svan. Han säger att alla därför bör ta tillfället i akt och njuta av den här vinterns framgångar. För det är en gyllene generation av damskidåkare som nu staplar framgångar på varandra.

- Jag tror faktiskt det. Om man pratar med min fru (Marie Svan, tidigare landslagsåkare) som var med när jag, (Thomas) Wassberg och (Torgny) Mogren höll på, och då var det så här lite utrymme hos er för tjejerna, säger Gunde Svan.

Uppmaning

Den fyrfaldige olympiske mästaren och sjufaldige VM-guldmedaljören syftar till svenska medier och måttar några centimeter mellan tumme och pekfinger.

- Så passa på och skriv om tjejerna nu, för det kan skifta igen, säger Svan.

De senaste säsongerna har det varit en hel del fokus på herrlandslagets oförmåga att nå topplaceringar i världscup och på mästerskap. Men Svan är nästan mer förvånad över utvecklingen på damsidan, inte minst efter att både Ebba Andersson, 21, och Frida Karlsson, 19, på kort tid har gått från juniorer till världseliten.

"Väldigt ovanligt"

- Du får inte många Ebbor och Fridor, sådana som tar de kliven så tidigt. På herrsidan har det väl inte hänt sedan Per Elofsson att någon kliver in från junior till senior direkt. Det är väldigt ovanligt. Och att vi i lilla Sverige, med så få som åker skidor, ska kunna producera som norrmännen, som föds med skidorna på nästan, det är svårare, säger Gunde Svan.

- Vi ska inte tro att vi kan leverera på den nivån på herr- och damsidan samtidigt. Det blir trots allt ett glapp bakom Johan (Olsson) och Marcus (Hellner) direkt. Jag vet hur jag själv tänkte när Wassberg slutade efter Calgary redan: ”shit, vad ska motivationen och drivkraften vara nu då?” Och jag vet att Mogren har sagt att han kände samma sak när jag slutade. Nu har de ingen som tar allt det där och visar vägen.