Kajsa Kling är intresserad av att få en ledarroll i landslaget så småningom. Arkivbild.
Kajsa Kling är intresserad av att få en ledarroll i landslaget så småningom. Arkivbild.

Kling: "Alla skulle vinna på större jämställdhet"

För fyra år sedan fanns inga kvinnliga tränare i skidförbundets olika A-landslag. Nu finns det två. Och underifrån börjar det röra på sig.

ANNONS
|

2011 spikade Riksidrottsförbundet målsättningen att senast 2017 skulle minst 40 procent av alla ledare på alla nivåer vara kvinnor. Dit nådde man inte och vid Riksidrottsmötet 2017 sköt man fram jämställdhetsmålet till 2025.

För Svenska skidförbundet har siffrorna varit särskilt dystra ur ett jämställdhetsperspektiv. Redan hösten 2014 blev det ämne för debatt då samtliga av förbundets tränare och förbundskaptener på A-landslagsnivå var män.

I dag är antalet kvinnor i framstående ledarroller två: längdlandslaget har tagit in damtränaren Annika Zell och Kristina Hultdin är landslagskoordinator för alpint och skicross.

- Jag tror inte att det finns något annat landslag som har 50/50 investeringsmässigt mellan dam- och herrlandslag, där ligger vi före många av de större sporterna. Däremot har vi inte varit lika bra på ledarsidan, säger alpina chefen Tommy Eliasson Winter.

ANNONS

- Det här är en otroligt viktig fråga, inte bara ur ett rättviseperspektiv. Om vi kan dra nytta av 100 procent av vår talangbas när det gäller ledarskap, om vi kan dra nytta av de här unga tjejerna, då kommer vi att kunna vinna mot våra mellaneuropeiska konkurrenter.

Hälften kvinnor

Förändring sker, men det går långsamt. Förra året startade skidförbundet en ny elittränarutbildning med särskild förhoppning att få in ansökningar från kvinnor. Till den första utbildningen, som är tvåårig, antogs 17 personer till den alpina delen och 15 till längddelen. Hälften av de antagna var kvinnor.

- Primärt är det personer mellan 22 och 30 år, som redan finns i en professionell tränarroll, men som vi försöker "boosta" till någon form av elittränarroll. För problemet med rekryteringen (av kvinnor) är att det inte finns någon med erfarenhet just nu. Då försöker vi ge dem en unik erfarenhet genom att bland annat ge fem veckors praktik i landslagsverksamheten, säger Tommy Eliasson Winter.

ANNONS

Bristen på kvinnliga förebilder bland ledarna beskrivs som ett problem. En som kan ändra på det är Kajsa Kling. Den tidigare fartåkaren avslutade sin elitkarriär efter förra säsongen, men har under vintern haft en tillfällig ledarroll i landslaget vid ett par tillfällen. Hon fortsätter gärna.

- Ja, det känns både trist och onödigt att inte utnyttja den kunskap som man ändå besitter. Så jag skulle hemskt gärna vara med fler gånger, om de vill ha mig, säger Kajsa Kling.

Förändrad tränarroll

Hon tror att en mer jämställd fördelning mellan könen skulle vara bra för alla.

- Vi har alla olika perspektiv, och det manliga skiljer sig ibland från det kvinnliga. Att ta beslut utifrån båda perspektiven kan vara ganska viktigt, för det ger ett beslut som kan grundas på flera och olika idéer och tankar. Alla skulle vinna på större jämställdhet både inom idrotten och i samhället i stort.

ANNONS

Skidförbundets nystartade elittränarutbildning, som ska hållas vartannat år fram till 2024 i samarbete med Mittuniversitet, är inte bara tänkt att öppna dörren för fler kvinnor. En viktig poäng är att ifrågasätta hur dagens ledare arbetar.

- Tränarrollen måste förändras i grunden. Nu reser man 200 dagar om året, och det utesluter egentligen alla i fertil ålder, oavsett om det är män eller kvinnor, säger Tommy Eliasson Winter.

"En mansdominerad värld"

Kajsa Kling har angränsande tankar om varför det är vanligare att män väljer att bli ledare efter den aktiva karriären.

- Om man som kvinna har varit aktiv som idrottare så är man till viss del begränsad när man ska bilda familj. Män har inte samma begränsningar som kvinnor har. Det kanske har med saken att göra, säger hon.

- I en så mansdominerad värld, där män oftast har varit i fokus, så tycker jag att det vore bra om man också anpassade det mer efter kvinnor. Sedan exakt hur det ska göras, det kan jag inte svara på.

ANNONS

Rättad: En tidigare version innehöll fel år för det senaste Riksidrottsmötet.

TT

Fakta: Idrottens jämställdhetsmål

Redan 1977 fattades beslut på RF-stämman om en första handlingsplan för jämställd idrott.

På Riksidrottsmötet 2011 spikades målet att senast 2017 skulle inget kön vara representerat med mindre än 40 procent i specialidrottsförbundens styrelser. Men det målet nåddes inte.

Det övergripande jämställdhetsmålet, med sikte mot 2025, lyder nu "att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen".

Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att kvinnor och män inte bara ska ha samma rättigheter när det gäller att utöva och medverka i idrott, utan också när det gäller att leda, forma och ha makt inom idrotten.

Redan den 1 juni 2021 skrivs RF:s stadgar om. Från och med då ska både kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent, ordföranden borträknad, i alla specialidrottsförbunds styrelser. I valberedningarna ska fördelningen vara 50/50.

Källa: Riksidrottsförbundet.

ANNONS