Gunilla Lindberg i Sofiatornet på Stockholms olympiastadion där big air ska gå om Sverige får vinter-OS 2026.
Gunilla Lindberg i Sofiatornet på Stockholms olympiastadion där big air ska gå om Sverige får vinter-OS 2026.

Lindberg hoppas få avsluta med hemma-OS

Efter ett helt arbetsliv inom den olympiska rörelsen hoppas IOK-ledamoten Gunilla Lindberg få kröna sitt olympiska uppdrag med att ro hem OS till Sverige. Hon hade dock helst sluppit IOK-kollegans uttalanden om för dyra OS och diktaturer.

ANNONS
|

Nu i veckan besöker Internationella olympiska kommitténs (IOK) utvärderingskommission Sverige och värdorterna Stockholm, Åre och Falun för att göra sin bedömning inför sommarens omröstning om var vinter-OS 2026 ska arrangeras.

Det är första gången som kommissionen använder sig av IOK:s nya regelverk Agenda 2020, som innebär att befintliga arenor ska användas så långt det går för att göra OS billigare, och att det inte ska byggas något som inte kan användas efteråt.

Just det nya regelverket har varit svårt att få folk att förstå. Det drog ut på tiden för Sveriges olympiska kommitté (SOK) att få ett godkännande från Stockholms stad att få hyra arenor då politikerna först inte förstod vilka spelregler som gällde.

ANNONS

"Borde känna till"

Inte ens Internationella skidförbundets ordförande Gian-Franco Kasper, som sitter i IOK, verkar ha förstått Agenda 2020 eftersom han för en tid sedan i en intervju i en schweizisk tidning sade att OS blivit för stort och dyrt för europeiska länder och att "diktaturer kan arrangera spelen, för de behöver inte fråga folket". Han bad senare om ursäkt för sina uttalanden och sade att det inte var meningen att hans kommentarer skulle tolkas bokstavligt.

- Det är inte bra för den olympiska rörelsen om man går ut med såna uttalanden, det är inget man bör säga och det är inte fakta heller, säger Lindberg.

- Han om någon borde känna till Agenda 2020.

Gunilla Lindberg har bidragit till den svenska kandidaturen med sina erfarenheter.

- Jag har varit involverad i alla OS sedan 1972 och vet vad som fungerar och vet behoven från dem som deltar, säger hon.

ANNONS

Hon har många internationella olympiska uppdrag, men just nu kretsar mycket kring den svenska kandidaturen.

- Det vore fantastiskt roligt att kanske få avsluta sitt olympiska uppdrag med ett OS på hemmaplan, säger 72-åringen.

- Jag ser det framför mig när jag har svårt att sova.

OS ger inkomster i förväg

Hittills har opinionen i Sverige, för att arrangera OS, varit sval.

- Jag tycker att opinionen har stärkts mycket det senaste halvåret när folk förstår mer vad vi pratar om och vad OS kan innebära för Sverige. Det visar mätningar som har gjorts, säger hon.

TT: Det som sägs oroa det svenska folket mest är ekonomin. Vad talar för att budgeten på 13,1 miljarder kronor ska hålla?

ANNONS

- Jag tror, utan att lova, att vi rent ekonomiskt kommer att få ihop det utan problem. Vi har en väldigt låg budget eftersom vi ska använda befintliga arenor i hög grad. Och vi får 900 miljoner dollar från IOK för att arrangera, säger Lindberg.

Hon menar också att OS ger inkomster till landet ändå från det att man blir vald till att man arrangerar OS sju år senare genom turister och konferenser varje vecka fram till spelen.

- Sverige har också ett bra geografiskt läge med tanke på intresserade norrmän, tyskar och finländare.

"Världens största fredsrörelse"

Kritiker menar att intresset för OS har svalnat, att OS spelat ut sin roll och att det visar sig genom att det nu bara är två kandidater till vinterspelen 2026, Stockholm-Åre och Milano-Cortina d'Ampezzo.

- Jag håller inte med om att intresset minskat. Alla siffror från Pyeongchang (senaste vinterspelen 2018) visar att fler länder än någonsin deltog, 92 stycken, och med tv-bevakning och sociala medier så nådde man ut till fler människor än tidigare, säger Lindberg.

ANNONS

- Och jag säger fortfarande att OS är världens största fredsrörelse. Pyeongchang är ett stort bevis för att OS förenar, säger hon om de senaste vinterspelen där Nord- och Sydkorea närmade sig varandra.

Hon medger att det är svårare att hitta kandidater till vinterspelen eftersom det endast är ett begränsat antal länder som kan söka.

- Man måste faktiskt ha vinter, så med klimatförändringarna och med logistiken så är vinter-OS något helt annat än sommar-OS.

TT

Fakta: Gunilla Lindberg

Lindbergs liv inom den olympiska rörelsen startade redan 1969 då hon fick jobb hos Sveriges olympiska kommitté. Hon har varit på alla OS sedan 1972 och är SOK:s generalsekreterare sedan 1989.

Sedan 2004 är hon generalsekreterare i Anoc, de nationella olympiska kommittéernas sammanslutning.

Eftersom Lindberg blev invald i IOK 1996 har hon ett livslångt mandat. Hon blev invald i styrelsen, den exekutiva kommittén, på ett åttaårsuppdrag 2000. 2011 valdes hon in på nytt, och detta uppdrag går ut till sommaren. Mellan 2004 och 2008 var hon vice ordförande i IOK. Lindberg var ordförande i IOK:s koordinationskommitté för OS i Pyeongchang 2018.

Hennes nuvarande uppdrag är bland annat att vara koordinator för OS i Paris 2024 och för ungdoms-OS i Dakar 2022.

Fakta: Så fortsätter kandidatprocessen

11-16 mars: IOK:s utvärderingskommission besöker Stockholm, Åre och Falun för att göra sin värdering av ansökningen.

12 april: Sista datum för en fullständig OS-ansökan.

Maj–juni: IOK utvärderar kandidaterna som i sin tur får ge svar och motivera sina ansökningar.

24 juni: OS-värden för 2026 presenteras i Lausanne, Schweiz.

ANNONS