OS-ansökan inskickad – vad händer nu?

+ Vad är nytt i den slutgiltiga ansökan jämfört med den som lämnades in i januari?

Den innehåller över 200 garantier. Förutom den statliga säkerhetsgarantin, som regeringen tog beslut om tidigare i veckan, handlar det bland annat om garantier om hotell, logistik och infrastruktur.

+ Vad händer fram till omröstningen i Lausanne den 24 juni?

Sveriges olympiska kommitté (SOK) finslipar på sitt koncept och i början av maj ska man presentera sin vision för vinteridrottsförbunden.

Den 24 juni presenterar kandidaterna sina tänkta upplägg för Internationella olympiska kommitténs (IOK) 95 ledamöter som sedan ska rösta. Eftersom det endast är två kandidater genomförs bara en omröstning.

+ Vad talar för Stockholm-Åre?

Att Sverige lever upp till det nya regelverket om hållbarhet och efterbruk, det vill säga att befintliga arenor används i hög grad samt att nybyggda arenor kan användas i många år efter spelen.

Att arrangörsstäderna Stockholm, Åre, Falun och Sigulda har en vana av att arrangera mästerskap.

Att IOK-ledamöter kan tycka att det är dags för Sverige, som ett stort vinteridrottsland som inte har haft vinter-OS tidigare.

På minussidan finns det bristande stödet hos folket och hos en del lokalpolitiker och att det är långt mellan tävlingsorterna.

+ Vad talar för Milano-Cortina?

Att befintliga arenor ska användas i stor utsträckning.

Att man har ett stort folkligt och politiskt stöd.

Nackdelarna är att man nyligen arrangerat vinter-OS (Turin 2006), att det tar lång tid att ta sig mellan tävlingsorterna och risk för trafikproblem på smala alpvägar.

+ Historiskt har mycket få OS-budgetar hållits, hur ska den svenska budgeten på 13,1 miljarder kronor hålla?

Kostnaden för det senaste vinter-OS i Pyeongchang 2018 sägs ha blivit nästan dubbelt så dyrt, kostade motsvarande 104 miljarder kronor jämfört med ursprungsbudgeten på 56 miljarder. Till OS i Sydkorea gjordes stora investeringar på infrastruktur, en snabbjärnväg från Seoul upp i bergen, samt på nybyggen av arenor.

I Sverige ska det inte byggas några stora arenor som är svåra att beräkna kostnaden för. Det som måste byggas i Stockholmsområdet är en anläggning för skidor och skidskytte och en hall för skridsko, om det inte blir en reservlösning med ett tillfälligt tak på Östermalms IP.

I budgeten finns en buffert på drygt 1 miljard kronor.

+ Vem ska betala för arrangemanget?

OS-värden får en miljard dollar, motsvarande cirka nio miljarder kronor, från IOK. Resten av intäkterna är tänkta att komma från bland annat sponsring, biljettförsäljning och varumärkeslicensiering.

Staten står för kostnaden för polisens arbete utanför OS-arenorna.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel summa vad gäller IOK:s bidrag till OS-värden. Rätt är en miljard dollar.