Ryssland hackade Wada "som hämnd"

De internationella tillslagen mot misstänkta ryska agenter gällde i hög grad även idrotten och antidopningsorganisationen Wada. USA och Kanada anklagar Ryssland för cyberattacker som svar på att Ryssland uteslöts från OS i Pyeongchang och andra idrottsevenemang.

ANNONS
|

De sju ryssar som pekats ut av bland annat USA för spioneri misstänks även ha hackat datorer i den internationella antidopningsorganisationen Wadas huvudkontor i Kanada och i Europakontoret i Schweiz.

John Demers, USA:s assisterande justitieminister med inriktning på nationell säkerhet, sade på en presskonferens att cyberattackerna var en hämnd för att ryska idrottare stoppats från OS i Rio 2016 och för att Ryssland uteslutits från vinter-OS i Pyeongchang i Sydkorea. Ytterligare ett motiv var att underminera de internationella försöken att exponera den utbredda ryska dopingen. I hackningen ska flera idrottares uppgifter ha ändrats och minst en amerikansk antidopningsarbetares inloggningsuppgifter ha stulits.

ANNONS

Del i större mönster

Samtidigt pekade kanadensiska myndigheter ut den militära ryska underrättelsetjänsten GRU för att ha hackat Wadas kontor:

"Den kanadensiska regeringen kan med stor säkerhet säga att GRU var ansvariga för cyberattacken", heter det i ett uttalande som fortsätter:

"Attackerna är en del i ett större mönster av aktiviteter från ryska myndigheter som ligger långt utanför gränserna för normalt beteende och åsidosätter internationell lag".

Ryssland ska ha hackat Wadas kontor i Montreal från 2016, och den ryska hackargruppen Fancy bears läckte samma år idrottares sjukjournaler som fanns hos Wada.

I maj i år framkom det att Fancy Bears även gjort olagligt intrång i svenska Riksidrottsförbundets it-system.

McLaren-rapporten

Den ryska dopningshärvan exploderade inom friidrotten 2014. En Wada-utredning, den så kallade McLaren-rapporten, visade 2016 hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under bland annat OS i London 2012 och i Sotji 2014. Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva. Internationella friidrottsförbundet stängde av ryska friidrottare från internationellt tävlande i november 2015, en avstängning som kvarstår.

TT

Fakta: Den ryska dopningsskandalen

Den utbredda ryska dopningshärvan blev först känd inom friidrotten 2014. Internationella antidopningsbyrån Wada startade en oberoende utredning ledd av juristen Richard McLaren.

McLarens rapport släpptes i två delar 2016. Den första, släppt i juli, visade hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under OS 2012, friidrotts-VM 2013, OS 2014 och sim-VM 2015. Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva.

Internationella friidrottsförbundet stängde av ryska friidrottare från internationellt tävlande i november 2015 och den avstängningen kvarstår.

Röster höjdes för rysk uteslutning inför sommar-OS i Rio men IOK valde en annan linje och överlät i stället till varje idrott att ta beslut. 271 ryska idrottare fick till slut vara med, dock inga friidrottare.

Den andra delen av McLarens rapport kom i december 2016 och visade hur tusentals ryska idrottare i 30 olika sporter var inblandade i eller gynnades av den ryska mörkläggningen.

Ryssland fick inte vara med i vinter-OS i Pyeongchang 2018, däremot fick 168 ryska aktiva delta under neutral flagg. Efter OS hävde Internationella olympiska kommittén avstängningen av Ryssland eftersom enbart två av de 168 ryska deltagarna åkt fast för dopning.

Den 20 september hävde Wada avstängningen av den ryska antidopningsorganisationen Rusada.

En vecka senare överklagade Rysslands friidrottsförbund hos idrottens skiljedomstol Cas det internationella friidrottsförbundets beslut att förlänga avstängningen av rysk friidrott.

ANNONS