Trots friskvårdsbidrag – golfen tappar medlemmar

Under 2018 minskade antalet medlemskap i Svenska golfförbundet med 7166, ett tapp på 1,5 procent jämfört med föregående år. Därmed är fyra års stadig uppgång bruten och frågan är om det kan vara början på en liknande nedgångsresa som sporten upplevde under början av 2000-talet?

Maria Möller, ordförande i Svenska Golfförbundet pekar i stället på väderproblem där en dålig vår följdes av en alldeles för varm sommar.

- På grund av det kom säsongen i gång tre–fyra veckor senare än normalt och det är vid den tid som många faktiskt tecknar medlemskap. Sedan gjorde värmen under sommaren att dels fick banorna stryk, dels tyckte spelarna att det var för varmt för att spela golf.

Vikande siffror

En faktor som Golfsverige annars hade hoppats på är att från och med i år godkänns för första gången golfen som skattefritt friskvårdsbidrag. En sådan effekt har alltså uteblivit.

- Vi är jättenöjda att efter 20 års kamp har detta gått igenom, däremot kom beslutet relativt sent. Det skedde inte förrän i mitten av januari och sedan skulle arbetsgivare och golfanläggningar ta till sig detta. Då märkte vi att många redan använt bidraget till en annan aktivitet som träningskort på gym, hävdar Maria Möller.

Generellt sett syns nu försämrade siffror inom alla ålderskategorier, trenden när det gäller barn och unga fortsätter samtidigt att vara tydligt negativ.

Jämfört med 2017 är det nu 4,7 procent färre juniormedlemmar och sedan 2003 har antalet minskat med nästan 50000 vilket innebär en halvering.

- Jag tror man ska se golfens förändring. Förr var det så att man mer eller mindre skrev in sina barn när de föddes. Då fanns ett kösystem inom golfen ungefär som en bostadskö. Att vi tappat på senare år handlar också om vilka idrotter som är populära. Vi har parkour som kanske är den mest populära men inte ens fanns för ett par år sedan och det blir väldigt trendbaserat.

Stor utmaning

En av nycklarna anser nu Maria Möller är att få i gång en året runt-verksamhet kring golfen för att på sätt kunna vara konkurrenskraftig mot andra idrotter.

TT: I storstadsregioner ligger merparten av klubbarna i socioekonomiskt välbärgade områden. Hur ska ni nå ut till barn i motsatta bostadsområden?

- Golfens utmaning är ju var anläggningarna ligger någonstans jämfört med fotbolls- eller basketplaner som ligger i bostadsområden. Det är den stora utmaningen och särskilt om man ska vända sig till kategorier i samhället som kanske inte ens vet att golf finns.

- Golfen behöver nå ut och kan vi synas i skolan och få upp engagemanget bland barnen som sedan kan ta det med sig till sina föräldrar. Vi försöker nå ut men det är som sagt en utmaning.

Få kvinnor

Mindre smickrande siffror är också den könsmässiga fördelningen. Sedan en tid tillbaka driver förbundet "Vision 50/50", ett projekt för att göra golfen mera jämställd. Verkligheten är dock i nuläget knappast 50/50, snarare 27/73 procentuellt sett.

TT: Är det inte ett underbetyg för en av få idrotter som faktiskt kan utövas på precis lika villkor mellan könen?

- Vi ser att vi måste göra något och det är därför vi gör det här förändringsarbetet där vi tittar på olika faktorer som kan göra att vi attraherar flera kvinnor. Våra studier visar att kvinnor generellt har ett högre golfhandicap och ju högre handicap desto större risk att du lämnar idrotten, säger Maria Möller och tar ett praktiskt exempel:

- Är banorna konstruerade för männen? Till exempel i USA är damernas tee placerad i snitt 25 procent längre fram på banan. I Sverige är samma siffra i stället 12–14 procent.