Magdalena Eriksson under den senaste VM-kvalsamlingen. Arkivbild.
Magdalena Eriksson under den senaste VM-kvalsamlingen. Arkivbild. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Stjärnorna oense om tekniken: Behöver finslipas

Efter flera avgörande, felaktiga domslut har frågan om videogranskning blivit en snackis i Super League-upptakten. Bland de svenska Englandsproffsen finns både VAR-förespråkare – och skeptiker.
– Att ha domare som jobbar heltid är kanske första prio för mig. Sedan kan vi snacka om VAR, säger Chelseas Magdalena Eriksson.

ANNONS

Emma Hayes, tränare för Chelsea, skrädde inte orden efter premiärförlusten, 2–3 mot Arsenal i början av september. Arsenals tredje mål gjordes av Beath Mead, men borde inte ha godkänts då reprisbilder visade att hon stod i klar offside.

– Vi har alla vant oss vid att VAR och målkameror används, så jag upplever att damfotbollen behandlas som andra klassens invånare när vi inte har det, sade Hayes.

Helgen därpå kom en ny omtalad situation. Tottenham skrällvann mot Manchester City, men det avgörande 2–1-målet föregicks av en tydlig hands på en Tottenhamspelare.

På herrsidan sedan 2019

Det finns inga planer på att införa systemet i närtid, har de ansvariga för Super League svarat. Synd, tycker Manchester Citys svenska mittfältare Filippa Angeldahl.

ANNONS

– Det var en ganska klockren hands, jag förstår inte hur man inte kan se den. Och det är klart att det är frustrerande när man drabbas av det. Jag skulle gärna vilja se VAR i ligorna, för jag tycker att det har utvecklats mycket så att man kan hantera det på ett bra sätt nu, säger Angeldahl.

Chelseas vänsterback Jonna Andersson säger att det är en logisk utveckling att införa VAR också på damsidan. Herrarnas Premier League har haft systemet sedan säsongen 2019–20.

– Nu har vi råkat ut för det i avgörande situationer, och även City senast, så det är väl det som kanske är näst på tur, att det ska investeras i damfotbollen, säger Andersson.

"Var sak har sin tid"

Men det finns också spelare som vill skynda mer långsamt. Magdalena Eriksson, lagkapten i Chelsea, tycker att det finns viktigare prioriteringar.

– Just nu har vi inte ens heltidsdomare, eller vi är precis i steget att gå över till att ha domare som jobbar heltid. Och för mig är det kanske första prio, att de som jobbar som domare i vår liga ska få de bästa förutsättningarna att bli de bästa domarna de kan bli först. Och sedan kan vi snacka om VAR och målkameror och sådant där, säger Magdalena Eriksson.

ANNONS

Själva systemet i sig är det däremot inget fel på, säger Eriksson. Det är stor skillnad på dagens VAR, jämfört med hur det såg ut i exempelvis VM 2019.

– Det var inte så mycket rubriker om VAR och det brukar vara ett bra tecken. Under VM var det alldeles för tidigt och det var väl inte alls tillräckligt bra helt enkelt. Det är kul att se att det har tagit steg och i OS var det väldigt smärtfritt, tycker jag.

Tar för lång tid

Sedan finns det spelare som är skeptiska till systemet av rent egoistiska skäl. Som Evertons anfallare Anna Anvegård.

– Jag är lite 50/50. Det är klart, man vill ha det så rättvist det bara kan bli. Det vill väl alla. Samtidigt har man sett när man kollat matcher att det ibland är centimeter man kollar på, om det är offside. Det är inte så det ska vara heller, tycker jag. Det behöver kanske finslipas lite innan jag vill ha det, säger Anna Anvegård.

– Det är självklart att vi vill ha det som herrarna. Men vi vill inte ha att det ska ta tio minuter för att kolla en offside på två centimeter.

TT: Man vill kunna tjuva lite som anfallare också?

ANNONS

– Ja, exakt. I alla fall när det är till min fördel.

Chelseas tränare Emma Hayes. Arkivbild.
Chelseas tränare Emma Hayes. Arkivbild. Bild: Adam Ihse/TT
'Vi vill inte ha att det ska ta tio minuter för att kolla en offside på två centimeter'. Evertons Anna Anvegård är inte odelat positiv till VAR.
"Vi vill inte ha att det ska ta tio minuter för att kolla en offside på två centimeter". Evertons Anna Anvegård är inte odelat positiv till VAR. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Fakta: VAR

VAR, kort för Video assistant referee (på svenska: assisterande videodomare), har varit en stor snackis inom fotbollen sedan Internationella fotbollsförbundet (Fifa) började implementera det 2018.

Herr-VM i Ryssland 2018 blev det första stora mästerskapet där VAR användes, och på damsidan gjorde systemet turneringspremiär i och med VM i Frankrike 2019. Numera används det i flera europeiska ligor, exempelvis infördes det i herrarnas Premier League säsongen 2019–20.

Systemet kan användas för att kontrollera fyra olika typer av situationer: om det är ett korrekt mål, vid straffsituationer, om någon ska tilldelas ett rött kort eller om ett kort har delats ut till fel spelare.

VAR-kontrollrummet ska kolla samtliga situationer som faller under nämnda kategorier. Om man upptäcker ett eventuellt felaktigt domslut kontaktas huvuddomaren, som då får möjlighet att se över sitt beslut antingen genom att gå på kontrollrummets linje eller genom att själv granska situationen på en skärm vid sidlinjen (så kallad On-field review, OFR). Huvuddomaren har också rätten att helt ignorera VAR-kontrollrummet.

Videogranskning finns också i andra sporter som ishockey, rugby och amerikansk fotboll.

Källa: Ifab (fotbollens internationella regelorgan).

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS