Terrängprovet – världens farligaste sport?

Det finns knappast en fälttävlansryttare som inte ramlat av sin häst under de extremt tuffa förhållanden som råder i terrängritten, i tävling eller på träning. Ryttarna och hästarna lever bokstavligen farligt.

För allt för många – människor som hästar – har det slutat fatalt.

En australisk forskarrapport slog för några år sedan fast att 38 ryttare dog av sina skador mellan 2000 och 2015. Rapporten bidrog till nya regler och införandet av betydande säkerhetsåtgärder.

Säkrare hinder

Redan 2008 kom regeln om att en ryttare som fallit av sin häst inte tillåts fortsätta. Skyddsvästar med airbag och hinder som flyttar på sig är obligatoriska sedan en tid tillbaka.

– Hindren är rivbara. Skulle man ha ett dåligt språng står hindret inte kvar utan det rivs. Det är väldigt bra och förhindrar kanske att man går omkull, i stället får man straffpoäng, säger Louise Romeike.

Men skyddsnätet är inte hundraprocentigt. Så sent som i juni dog 15-åriga irländskan Tiggy Hancock av sina skador efter ett fall under träning. Därför bär de irländska ryttarna sorgband under OS.

Under de två av de senaste världsmästerskapen har svenska ryttare och hästar råkat illa ut. I Normandie 2014 föll Anna Hilton våldsamt, fick två underarmsfrakturer och opererades omgående.

Vid VM i Tryon, USA, för tre år sedan trampade Anna Freskgårds häst Box Quite snett kort före målgången och skadade sig svårt. Hästens liv gick inte att rädda.

Skadades sig illa inför OS

Romeike, som tidigare hette Svensson Jähde i efternamn, har själv fått uppleva sportens avigsida. Vid ett fall i mars 2016 fick hon frakturer i höften och bäckenet och missade OS i Rio de Janeiro.

– Det var på träning. Hindret var kanske 80 centimeter högt. Hästen snubblade och det kunde egentligen hänt var som helst.

TT: Vad säger du till dem som tycker att terrängprovet är för farligt?

– Svår fråga. En olycka kan hända överallt. Jag tycker inte att det är mycket farligare än andra sporter. Det gäller att komma väl förberedd och skaffa sig rutin genom att rida lägre klasser en längre tid. Det finns också kvalregler som förhindrar att man kan rida för svårt för tidigt.

Kortare bana

Terrängbanan i Tokyo är något kortare än vanligt och en del svåra partier har tagits bort på grund av den höga värmen och luftfuktigheten. Louise Romeike bedömer ändå bansträckningen som utmanande för både ryttare och hästar.

– Det är en snabb bana och jag tror att det blir svårt att hålla tiden. Det går mycket upp och ned, många kombinationer. Fyra vattenhinder är alltid svårt. Det blir ett annat test, banan är mer kompakt och hindren kommer snabbare, säger Romeike.

Landslagskollegan Ludwig Svennerstål tycker att tv-tittare hemma ska ställa klockan på väckning.

– Är det någon gång man ska kolla är det i morgon, säger han.