Man kan lätt ana att Stig vurmar för sin äng. I en svagt sluttande del av trädgården trivs vilda ängsblommor och olika slags gräs. Fördelarna med äng framför gräsmatta är, enligt Stig, stora.
– Skötseln är förhållandevis enkel. Arbetet med gräsklippning är mindre, man slipper rensa ogräs och blomningen är rik under lång tid av året till ett minimum av arbete, säger han.
Dessutom och inte minst – den biologiska mångfalden gynnas. Många av ängsblommorna lockar till sig fjärilar, humlor och bin.
Goda förutsättningar
Även om en äng är mindre krävande än en gräsmatta anlägger den sig inte av sig själv.
– Välj en solig plats eller där det är vandrande skugga. Djup skugga ska man undvika. Sedan får jorden inte var för näringsrik. Om den är det kan den utmagras genom att man först odlar näringsslukande gröda, som till exempel potatis, förklarar Stig.
Ett alternativ är att skala bort det översta matjordslagret eller lägga på ett rejält lager med mager sandblandad jord.
Mark som ska användas som äng får inte heller innehålla ogräs som tistel, kvickrot, nässla och kirskål.
Så småningom börjar det växa i nyanläggningen och då är grundläggande skötsel viktig – rätt åtgärd, på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.
– På våren, under vitsippstiden, ska ängen fagas. Den krattas igenom så att löv som inte förmultnat försvinner. Då minimeras gödslingseffekten. Vid fagningen tas även eventuella nedfallna grenar bort, vilket underlättar vid slåttern, säger Stig.
Helst lieslåtter
Slåttertiden infinner sig i slutet av sommaren då blomningen nästan är över. I den bästa av världar slås ängen med lie.
Få behärskar dock denna kulturhistoriska konstart. Stig brukar använda sig av en grästrimmer, men grunnar på att försöka med andra metoder.
– Trimmerns plasttråd sliter av växterna och det är inte bra. Jag funderar på om jag nästa gång ska prova med en väl slipad häcksax som har långa handtag. I princip måste en sax fungera som en slåttermaskin och ge skarpa snitt, säger han.
Vid slåttern bör klipphöjden vara knapp en decimeter, för att vara exakt sex till åtta centimeter. Detta för att inte skada växternas rothals.
Låta ligga lite
Efteråt kan höet få ligga kvar i några dagar för att torka. På så vis låter man växterna släppa ifrån sig fröer inför nästa säsong. Men sedan ska höet bort.
Stig betonar å det mest bestämda att ängen inte får gödslas eftersom jorden måste hållas mager.
– Börjar höet multna gödslar det jorden och gynnar bara gräset som riskerar att konkurrera ut ängsblommorna.
Att anlägga en äng är tålamodskrävande eftersom det tar tid – flera år – att få den fin. Ängen tål inte heller samma slitage som en gräsmatta.
Men det går fint att klippa upp gångstigar och på så vis kan man gå ut på ängen för att njuta av blommor, fjärilar och belåtet humlesurr.
Vill man inte göra om hela eller delar av sin gräsmatta kan man anlägga en ängsruta eller flera rutor i gräsmattan. Det fungerar dock inte att så ängsblommor direkt i befintligt gräs. Gräset konkurrerar ut de små ängsblommeplantorna.
Gör så här:
• Ta bort gräset i en eller flera rutor om minst en gånger en meter och så i alven. I rutorna går det också bra att plantera in ängsblommor.
• Bäst är att träda (låta jorden vila ett år eller flera) den tilltänkta ängsytan för att få den ren innan man sår.
• Mylla ängsfröna mycket lätt med kratta eller gallervält. Faga och skörda sedan som med en stor äng.
Källa: Stig Sundberg
Redan överblommade:
Vitsippa, kungsängslilja, gullviva, förgätmigej (nästan)
Blommar nu:
Prästkrage, styvmorsviol, smultron (bären börjar mogna), daggkåpa, teveronika, olika nävor, kråkvicker, röd- och vitklöver, samt olika gräs.
På gång:
Blåklocka, stor blåklocka, johannesört, vädd och kungsljus.
Del fem i Trädgårdsåret med Stig har kommit till juni och midsommarmånaden tillägnas förstås ängen. Stig Sundberg i Trollhättan har en alldeles egen äng som är ett mångårigt och ständigt pågående projekt.
