Juli är tid för njutning och småpyssel i trädgården. En idé kan vara att ha flera sittplatser så att man kan flytta runt efter solen, eller skuggan, om det nu skulle bli för varmt någon dag.
Stig Sundberg är på den säkra sidan och har ett uterum som vätter mot den ymniga grönskan.
– Att sitta här och titta ut mot trädgården är som att betrakta en levande målning som skiftar med årstiderna. Det måste finnas tid för njutning och inte bara handla om arbete, säger han.
Alltid att göra
Men lite att göra finns det alltid. Som att ta hand om det baltiska vindruvsträdet, vitis labrusca, som även kallas staketdruva. Trädet kan tåla så mycket som 35 minusgrader utan att täckas och står dessutom emot sjukdomar bra.
Stig berättar:
– Så här på träd odlas ofta vindruvor i Tyskland och söder över. Det var faktiskt en svensk som räddade den baltiska druvan från att försvinna helt. När Baltikum blev självständigt efter Rysslands, dåvarande Sovjetunionens, ockupation förstördes det mesta som påminde om det forna förtrycket – till och med vinrankor och träd.
Inte så söt
Druvträdet vill gärna ha sur jord, liknande den som används för rododendron. Trädet ger små druvor med tjockt skal med frisk, fruktig arom och en "vild" smak som vinkännare kallar för "foxy".
– Druvan är inte så söt som andra druvor, men den går ändå utmärkt att äta, säger Stig.
Om man vill göra sitt eget vin av druvan fungerar även det utmärkt, liksom bland annat till gelé.
Pincering
Vid den här tiden på året är det dags att pincera trädet, det vill säga man knipsar av spetsarna från nya skott så att det blir kvar två-tre "ögon" på kvisten.
– Jag gallrar vid det tredje bladet. För bra skörd räcker det med en klase på varje kvist, förklarar Stig.
Ungefär samma sak bör man göra med vissnande rhododendronblommor. Det vissna tas bort till förmån för nya skott.
Annat att tänka på i juli är, om jordgubbarna är slutskördade, att skära bort blasten, gallra kart på fruktträd, skörda mogna bär, rensa i grönsakslandet och luckra i jorden.
Och så, om det behövs, vattna förstås.
• Den baltiska vindruvan är en så kallad labruskasort. Det finns även labruskasorter i Kanada och USA.
• För några år sedan fanns cirka tre-fyra sorter i handeln, dessa salufördes oftast bara som röda, blå och gröna så kallade staketdruvor. Nu finns cirka 20 olika namnsorter.
• Namnet staketdruva är ganska etablerat, men anses av vissa vara en felöversättning. Det kommer från det estniska ordet aed, som betyder både trädgård och inhägnad, staket. En del anser att druvan istället borde kallas trädgårdsvin.
