TV: Komposterar för miljöns skull

Det är skördetid hemma hos Stig Sundberg. Dock inte av frukt och grönt. Det är dags att ta vara på jorden i komposten. – Att kompostera trädgårdsavfall är inte svårt, men i tätbebyggda områden ställs lite större krav och särskilt när det handlar om hushållsavfall, säger Stig.

ANNONS
|

Hösten är definitivt här med de första frostnätterna och i trädgårdarna börjar växtligheten förbereda sig inför vintern. Det är också dags att tömma komposten på den nya fina jorden som mikroorganismer och andra småkryp "trollat" fram från avfall, både från hushåll och trädgårdar.

– Jag skördar komposten på hösten och medan resten av trädgården vilar under vintern pågår ett febrilt nedbrytningsarbete i komposten. Och så här års har avfallet hunnit bli fin jord – humus – som kan användas som jordförbättring i grönsaksland och rabatter, berättar Stig.

Var för sig

Stig förklarar att det tar mellan ett och två år för avfallet att förvandlas till jord och att hans kompost brukar ge en halv kubikmeter per år. För att användas som planteringsjord bör kompostjorden blandas med torvmull, sand och vanlig jord.

ANNONS

– Men det gäller att vara observant eftersom inblandningen av kompostjord inte får bli för stark, speciellt vid frösådd då kan växterna få svampsjukdomar som gärna förökar sig, säger han.

Däremot kan man blanda ner kompostjorden direkt i grönsakslanden och rabatter.

Mat- och trädgårdsavfall komposteras var för sig. Stig har byggt sin egen behållare för trädgårdskompost. Den består av två kärl i ett. I det ena lägger han det färska avfallet från trädgården.

– Komposten blir aldrig mätt. Om jag fyller upp den helt finns det ändå plats om några dagar. Jag har byggt behållaren så att jag kommer åt jorden längst ner genom att lyfta bort bräda för bräda. Jorden innehåller kvistar, pinnar och andra växtdelar och en gång om året flyttar jag över jorden till den andra behållaren. Där fortsätter nedbrytningsprocessen, säger Stig.

Läsa på

När kompostjorden är klar finns det fortfarande lite växtdelar kvar. Men nästan allt sållas bort genom ett galler när Stig skyfflar över jorden till en skottkärra för vidare förvar tills den ska användas.

Hushållsavfallet komposteras i en isolerad behållare och är mer omständligt att hantera. Stigs råd är att läsa på ordentligt innan man startar en hushållskompost, antingen i böcker eller gå med i en studiecirkel.

ANNONS

Bland annat måste avfallet röras om då och då, och året runt. Dessutom får komposten inte lukta.

– Hushållskomposten är kväverik och lite lukt går inte att komma ifrån. Men det får inte lukta för mycket, vilket det gör om komposten innehåller för mycket kväve i förhållande till kol. För att få en bra balans måste något kolrikt som såg- eller kutterspån eller flis tillföras, förklarar Stig.

Bra för miljön

Båda komposterna behöver syre och har därför nätförsedda bottnar. Brädorna till trädgårdskomposten har mellanrum, dock inte så mycket att möss kan ta sig in.

Att kompostera är bra ut miljösynpunkt då nästan allt avfall från både trädgård och hushåll tas tillvara. Stig gör till och med sin egen flis själv med hjälp av en liten flismaskin. På så vis kommer även större grenar till användning.

Och man sparar in på avgiften för sophämtning.

– Vi är bara två personer i hushållet. Men för oss räcker det med hämtning var fjärde vecka och då är sopkärlet inte ens fullt, säger Stig.

Aska (dock ej kol-, koks- och cigarettaska), b ark (bör blandas med till exempel gräsklipp), barr (undvik granbarr i stora mängder), ben (ej för grova), fjädrar, Frukt och bär (skal från apelsiner, citroner och liknande bör finfördelas), finfördelade g renar och kvistar, grästorv, h äckklipp, h ö, halm, kottar luftar bra i komposten, köksavfall, latrin (krävs speciellt tillstånd), färska löv eller finhackade gamla löv, hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och annat liknande.

I mindre mängd som bör blandas väl med annat material:

Krossad grillkol, trädgårdsjord, stenmjöl, krossade eller malda s näckskal, sjögräs, tång, st allgödsel, s ågspån, rivna i strimlor och hopknycklade tidningar, torv och vass.

Kalk, handelsgödsel, kompostmedel, sand, sten, lera, gyttja, fett (större mängder av smör och matolja bör undvikas), salt, tobaksaska, cigarettaska, dammsugarpåsar och organiskt material som glas, plåt och plast.

• Ett blandat finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande.

• Fuktighet på 50-60 procent.

• God syretillförsel.

• En temperatur på 40-55 grader.

• Smådjur, mikroorganismer och svampar trivs i komposten, bland annat klokrypare, kompostmasken som liknar dagmasken fast är mindre, kvalster och hoppstjärtar.

• Mycket småflugor och larver (maggot) – komposten kan då hålla för låg temperatur, samt för dåligt täckt med torrt strömaterial. Man kan till exempel tillföra kvävehaltigt material som gräsklipp för att höja temperaturen.

• Många myror – för torr kompost.

ANNONS