Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

"Vi får in jättemånga ärenden"

Det är de som ser den mörka sidan av internet: 11-åringar som utpressas, tömda bankkonton och barnporr. TTELA har träffat sektionen i Vänersborg som spårar gärningsmännen bakom it-brotten. – Allt går inte att gömma, säger kriminalinspektör Jan-Åke Pettersson.

Ett par trappor upp i polishuset huserar de, IT forensiska sektionen i Vänersborg. Forensiker är förenklat kriminaltekniker, och Pettersson sektionschef. Vi träffar honom, kollegorna Michael Flinck och Magnus Jonasson, och under tiden besöket knackar narkotikaspan på med ett gäng beslagtagna telefoner i en anonym papperspåse.

– Har du koder till dem?

– Nej, ingenting.

En timme tar det ungefär att knäcka en fyrsiffrig kod. Vid mer än sju tecken börjar det bli klurigt, och kräver mycket datakraft.

– Den mest avancerade jag stött på är en 15-teckens, inklusive tangenttryck som krävde fyra fingrar, säger Flinck.

Sektionen arbetar med att ta fram bevisning i nästan alla typer av brott: narkotika – "ingen står i ett gathörn och kränger cannabis idag" – , i den så kallade Nigeriabrevshärvan, i barnvåldtäktsmålet där en Vänersborgskvinna åtalats, i det grova våldtäktsfallet vid Kungsporten i Trollhättan, i Dannebackemordet.

– Det var Magnus som tog fram övervakningsfilmen, säger hans chef.

– I domen står det hur viktigt det var för att knyta den nu dömde till brända kläder på en fyndplats.

Sektionen var även inkopplade i det så kallade Sexnordic-fallet, där en 62-årig Göteborgare ska ha legat bakom ett internationellt pedofilnätverk med miljontals bilder och filmer. I det skulle, liksom i alla fall med barnporrbrott, ska material granskas och klassas som grovt eller av normalgraden.

Hur orkar man?

– Man ser på det mer kliniskt här på något sätt. Vi pratar om det, och får handledning. Sedan gör vi ju så mycket annat.

Men klart är, enligt Pettersson, att antalet barn och unga som utnyttjas på nätet har blivit oerhört mer vanligt de senaste tre-fyra åren.

– Det kan låta hemskt, men man kan säga att vuxna som ger barn en smartphone ger bort något som man själv inte har kontroll över hur den fungerar. Barn lär sig snabbt appar och funktioner, men bakom dem döljer sig en hel del vuxna och av dem finns det de som vill lura och vilseleda. Och barn har inte samma förstånd som vuxna – det finns en anledning till att de är barn.

Yngsta fallet han sett är en 11-årig smartphoneägare.

– Många unga flickor tror att de chattar med en 15-årig pojk, och ibland är det ju det också. Men inte jämt.

Det börjar med harmlösa bilder, och offret kanske har blivit smickrad av uppmärksamheten. Men genom hot, som att visa offrets föräldrar bilder, utpressas de att visa mer och mer.

– Det är som om vissa spärrar släpper på nätet, både hos barn och vuxna, säger Pettersson och får medhåll från sina kollegor och efterlyser att man pratar mer om, till exempel i skolan, om hur man ska prata med och om varandra:

– På nätet används ofta ett språk som man inte skulle använda i verkliga livet, säger Flinck.

– Vi ser också att ofta är det unga flickor med bekräftelsebehov som utnyttjas, vilket man också borde lyfta upp och prata om.

Men hopplöst är det inte.

– Vi får in jättemånga ärenden, och i flera fall är spårbarheten rätt hyfsad. Många går till åtal. Det går att spåra mycket mer än man tror. Hur förberedd man än är kan man göra bort sig.

Och det finns saker som du som är förälder kan göra.

– Det finns inställningar som du kan se vad din son eller dotter gör, säger Pettersson.

– Man ska lita på sina barn och ge dem frihet, men det betyder inte att du inte då och då ska gå in och se vad de gör i sin telefon.

Vad bör man själv tänka på på internet? Ett enkelt råd, apropå Nigeriabrev och liknande: låter det för bra för att vara sant är det oftast det.

– Lita inte på någon på nätet. Räkna med att ingen är den det utgör sig för att vara, säger Flinck.

– Bli bara vän med de du känner, säger Pettersson,

– Och glöm då inte bort risken för att någon kapat deras konto, fyller Flinck i.

Bankdosor är personliga, påminner de, och går bara att använda till ditt konto. Lämna aldrig ut kontouppgifter på nätet.

Tänk på bilder och filmer som om de alltid kommer att finnas kvar på nätet, är ett annat råd – och det gäller även avklädda bilder.

Nätdejtar du? Träffas på neutral mark första gången.

– Jag har full förståelse att man i dagens samhälle vill träffa någon på det viset, säger Pettersson.

– Men träffas inte hemma hos någon. Vi ser väldigt ofta konsekvenserna av det.

HÄR på polisens hemsida kan du läsa mer om it-relaterad brottslighet, hur du ska göra om du själv blir drabbad och hur du går tillväga om du misstänker att det finns barnpornografiskt material på en sajt