Replik på ”Isfriaggregatet har gjort Sjölandasjön livsfarlig”.
Tack för snabbt svar från ansvariga. Varför skrev jag insändaren? Föräldrars rop på hjälp när deras barn sprungit i förväg på isen vill jag slippa att höra.
Jag har själv upplevt en liknande situation när jag var en liten pojk. Vår hund sprang före och gick igenom isen på Vänern utanför Mariestad. Isen var för svag för oss där hunden sprungit. Det var 30 meter till hunden och vi kunde bara stå där och se på. Ett barn är också lättare än en större person. Behöver jag säga mer?
Jag räknade inte med att behöva säga mer än orden och budskapet i min insändare. Jag har läst ert svar noga för att förstå hur ni tänker. Jag ber er att läsa och förstå min insändare igen.
Som dykare gör jag riskanalys för min egen och andras säkerhet. Det behöver ni också göra.
- Hur stort hål i isen behövs för att man inte ska kunna drunkna?
- Är det riskfritt att åka skridskor 27,5 meter från ”De Icern” när det är mörkt?
- Hur vet jag att det är 27,5 meter till aggregatet?
- Hur vet jag att det finns ett isborttagningsaggregat i sjön?
När vi dyker under isen gör vi ett trekantigt hål 1,5 meter per sida. Det hålet lämnar vi inte utan att tydligt markera med granris runt kanten när vi lämnar isen. När isen är blöt syns knappt hålet annars.
Vi som vistas runt Trehörningen vet att vinden ihop med isborttagningsaggregatet ibland har skapat en öppen vattenyta på 150 meter till 250 meter från aggregatet. En cirkel på 27,5 meter runt aggregatet stämmer alltså inte och när ni går ut med den informationen så blir det en farlig ”sanning”.
Om ni vill ska jag ge kommunen en lösning för vinterbadarna som inte lämnar något öppet hål alls och heller inte drar någon ström. Alla vi som skulle vilja vara på Trehörningens is vill dock först veta att ingen experimenterar med någon ”De Icer” eller liknande i framtiden.
Alla kan vi ta fel beslut och då får man ändra sig (om det går). Jag borde haft koppel på vår hund Sampo.
Ingvar Skoog