Replik på ”Hypen med växtbaserat kan ge brist för kropp och hjärna”.
Tack “Hälsomedveten” för att du har tagit dig tid att replikera oss. Hälsomedveten hävdar att växter inte vill bli uppätna. Men växter saknar nervsystem och kan inte känna smärta. De producerar visserligen gifter för att försvara sig, men vi kan äta många nyttiga växter utan risk.
Att en växtbaserad kost försämrar muskelfunktionen är felaktigt. Flera toppidrottare äter växtbaserat. Hälsomedveten påstår också att en växtbaserad kost ger näringsbrist. Forskning visar att detta är en myt. Den största organisationen för närings- och kostprofessionella i USA, American Dietetic Association, fastslår att en välplanerad vegansk diet är hälsosam, näringsmässigt tillräcklig och kan ge hälsofördelar vid förebyggande och behandling av vissa sjukdomar. Den är lämplig för individer under alla livsstadier, inklusive graviditet, amning, spädbarnsålder, barndom och ungdom, samt för idrottare.
Livsmedelsverket slår fast att tallriksmodellen passar bra för en växtbaserad kost. Målet är en god balans mellan olika näringsämnen. Det är viktigt att äta varierad kost med baljväxter, fullkornsprodukter, grönsaker och rotfrukter, frukt eller bär. En person som äter animalier får i sig B12, då det foder som används till boskapsdjur vanligtvis är berikat med vitamin B12 och innehåller B12-producerande bakterier. En vegan måste istället äta B12-tabletter eller B12-berikad mat som komplement till den växtbaserade kosten.
Hög konsumtion av animaliska produkter kopplas till allvarliga folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och tjock- och ändtarmscancer. Den trånga och smutsiga djurindustrin orsakar dessutom virusmutationer och ökar användning av antibiotika som orsakar antibiotikaresistens.
Låt oss omfamna de stora positiva hälsoeffekterna av en växtbaserad livsstil!
Linda Lindström och Jonas Norberg,
Hållbart Matsystem