Människans svårigheter att hålla sig borta från skärmen beror inte bara på tillkortakommanden och bristande disciplin – utan på att nätjättarna designar apparna för att hålla oss kvar, med syftet att kunna visa fler annonser.
Nu har Alphabet, som äger Google, och Meta, som äger Facebook och Instagram, blivit dömda i amerikansk domstol för att de inte tillräckligt noga uppmärksammat användarna för att deras plattformar kan vara beroendeframkallande (SvD 25/3). I Los Angeles har ett skadestånd på 3 miljoner dollar utdömts till en ung kvinna som menar att hon som barn har blivit beroende av appar ägda av företagen.
Fler liknande rättegångar väntar, och det pratas om som sociala mediebranschens "big tobacco"-ögonblick, när de likt tobaksindustrin på 1990-talet får stå till svars för hur allmänheten har påverkats av deras produkter. Samtidigt har Australien infört en åldersgräns och flera länder, däribland Sverige, överväger att göra detsamma. Det tuffare tonläget och den allt starkare kritiken mot nätjättarna kan vara på väg att omsättas i faktiskt förändring.
Samtidigt finns en kulturell parallell strömning där "granny hobbies" och "analogue bags" trendar. Skalar man bort internetlingot rör det sig om stickning, virkning, broderi och andra former av handarbete, som förknippas med mor- och farmödrar (SVT 8/12-2025). Samt om väskor eller lådor som fylls med olika typer av pyssel, skissböcker, korsord, sudoku och andra icke-skärmaktiviteter, något att sysselsätta händerna med när lusten att scrolla faller på (The Guardian 9/1). Även videos där människor berättar om hur deras liv förbättrats av att flytta över sina anteckningar från notes-appen till att skriva med papper och penna produceras och trendar i vissa fickor av internet. Man ska vara försiktigt med att dra för många växlar utifrån trenderna – det är fortfarande via internet de sprids – men de visar att en del bär en önskan om ett mer analogt, nedkopplat liv.
För den som inspireras att testa själv går det att blockera algoritmstyrda scrollappar med evighetsflöden
Goda nyheter är också att en studie visat att även en kortare digital detox, där användarnas internet på mobiltelefonen stängdes ner, men de fortsatt kunde sms:a och ringa, ledde till tydliga effekter i form av förbättrat mående och ökad koncentrationsförmåga. Smått sensationsartat visade sig effekten på depressionssymtom var större än den man brukar se från antidepressiva läkemedel (SvD 10/4).
För den som inspireras att testa själv går det att blockera algoritmstyrda scrollappar med evighetsflöden – eller att radera dem helt från sin skärm för att ge tid för annat. Det kan rent av ge mer utrymme för de positiva aspekterna av det uppkopplade livet – som att hålla kontakt med familj och vänner som bor långt bort via videosamtal, exempelvis.
En stor portion kritik av vad skärmarna gjort med oss och samhället har varit välbehövligt, men för tonåringar som använder sin telefon sju timmar är problemet inte bara skärmen utan allt ute i världen de missar när de är upptagna med att scrolla. De behöver inte bara hjälp att lägga ner skärmen, utan att hitta meningsfulla saker att ägna sig åt utanför den digitala världen, de behöver inte influerare utan kontakt med verkliga vänner. Det gäller förresten inte bara tonåringar, utan även många vuxna.
