Kedjehusen på Snickaregårdsvägen i Vargön byggdes år 1960. Då hade alla enhetlig färg på fasaderna och röda tak. När familjen Thorenius flyttade in år 2002 hade många av fasaderna redan målats om till olika färger.
När vi besöker gatan är ytterväggarna målade i rött, vitt, gult och mörkgrått och det har kommunen inte haft något att invända mot. Inte heller att de lägre fristående husen på andra sidan vägen och ett kedjehus intill numera har olika färg på taken.
Inte lätt att veta
Men att byta till ett svart tak på just detta kedjehus, det går inte för sig. Och det har Teresa och Björn dyrt fått erfara.
– Det var inte lätt att veta, säger Björn.
– Hade vi vetat om att vi inte fick byta färg hade vi aldrig gjort det. Det var inte med avsikt vi gjorde det, fyller Teresa i.
Det var takfirman som då, år 2016, sa att de svarta, blanka, takpannorna skulle göra att snön lättare gled av. Att det kunde krävas bygglov för att byta färg var inget som företaget, Svenska byggruppen, sade något om. Dessutom hade paret redan då planer på solpaneler och såg framför sig hur dessa skulle smälta in bättre mot ett svart tak. Sagt och gjort, valet föll på svarta takpannor. Prislappen för takbytet slutade på 149 000 kronor. Några år senare kom även solpanelerna på plats.
I slutet av 2020 får Teresa och Björn ett brev från kommunen om att man startat ett tillsynsärende med anledning av att taket bytt kulör. Sedan dröjde det till oktober 2023 innan byggnadsnämnden fattade ett beslut om föreläggande riktat mot paret. Kommunen kräver rättelse. Takbeklädnaden ska återställas till takpannor i tegelröd kulör.
– Husen på andra sidan har både svarta och röda tak. Fasaderna ändrar färg hur som helst. Det har de tillåtit, men inte detta. Det är bara byråkrati, menar Teresa.
– Det är många som har svarta tak, till och med på den här huslängan som är byggd samtidigt. Varför kan de ha svarta tak? undrar sonen Patrik Thorenius som hjälpt sina föräldrar att lämna in en överklagan på byggnadsnämndens beslut.
Bland annat har de tagit upp det faktum att den fördjupade översiktsplanen, där det anges att det är av betydelse att behålla de rödfärgade pannorna på taket, antogs först i februari 2023, alltså sju år efter att takbytet genomfördes.
Ur Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön, 2023
B9 – Gavelhusen vid Sandgärdet
Byggt som grupphusområde på 1960-talet. Det regelbundna mönstret av gavlar mot gatan ger området en speciell karaktär. Av betydelse är att behålla byggnadernas proportioner mot gatan samt rödfärgade pannor på taken. Höga krav bör ställas på anpassning vid ändringar.
Martin Staude är stadsarkitekt på Vänersborgs kommun.
Är det ens relevant vad som står i den fördjupade översiktsplanen?
– Den är inte rättsbindande, även om man hänvisar till det bedömningsunderlaget. Det är själva lagstiftningen som avgör när det krävs bygglov, säger han.
Han tror att det kan vara många som inte många känner till att bygglov krävs när man vill göra något som väsentligt förändrar en byggnads karaktärsdrag, även om kommunen försöker vara tydliga med det, bland annat på hemsidan. Hans råd är att alltid höra av sig till kommunen och fråga om bygglov krävs för en planerad förändring av kulör eller material.
Men hur kan det vara okej att byta färg på fasaden på kedjehusen, men inte på taket?
– Vi vet inte om alla färgbyten alltid fått bygglov. Hade alla hus varit faluröda hade man inte bedömt att den ändringen varit lämplig. Det som är kvar nu som är enhetligt är de röda taken och då är det något man vill bevara. Lagstiftningen ändras ju också. På 70-talet var det inte så noga med de här bitarna, men så kom plan- och bygglagen på 80-talet. Ju mer tiden går ju mer uppskattar man den bebyggelse som nu är 50–60 år gammal, säger Martin Staude.
Han förklarar att om flera tak på kedjehuset bytt kulör hade man troligen inte kunnat begära rättelse, men som det är nu att parets tak är det enda som bryter mönstret tycker han att beslutet att att de ska återställa det för att området ska återfå sin enhetlighet är riktigt.
– Sedan har jag absolut förståelse för att man kan uppleva det som ett väl strängt beslut.
Sex månader på sig
Länsstyrelsen gav kommunen rätt och avslog paret Thorenius överklagan. Och domen som kom från mark- och miljödomstolen i augusti gick på länsstyrelsens linje. Domstolen menar att takbytet medför ”en påtaglig förändring i ett tidigare enhetligt taklandskap” och bedömer att bygglov i efterhand inte kan ges.
Nu har mark- och miljööverdomstolen precis meddelat att man inte ger prövningstillstånd. Därmed har Björn och Teresa sex månader på sig att återställa taket till röd kulör.
– Vi är vanliga pensionärer. Jag har inte kunnat jobba så mycket efter att jag insjuknade i aneurysm, bråck på blodådror i hjärnan. Vi har inte råd att åtgärda detta. Det är hemskt, säger Teresa.
Nu funderar de över om det skulle kunna gå att måla de svarta takpannorna röda i stället, men är oroliga för hur bra färgen skulle hålla på sikt och hur arbetet skulle påverka solpanelerna.
”Har jag aldrig varit med om”
Hos takläggaren, Svenska Byggruppen, har man inte hört talas om det paret Thorenuis råkat ut för.
Informerar ni kunderna om att bygglov kan behövas om man byter kulör?
– Vi är nog tyvärr dåliga på det, säger projektledare Cristofer Stjernqvist.
Känner ni till fler fall där kommunen krävt rättelse efter takbyte?
– Nej, det är enda gången jag hört talas om det. Ofta kan man titta på grannhusen och se vilka färger de har, om det är enhetligt eller redan finns tak i olika färger. Nu när vi känner till det vill vi gärna prata med dem om det finns något vi kan göra.
Har du någon känsla för om andra kommuner är lika stränga?
– Vi gör jättemycket tak i Göteborg, Uddevalla och runt omkring, runt hundra tak per år. Det här låter väldigt hårt. Det har jag aldrig varit med om.
Hur skulle ni kunna hjälpa de här kunderna?
– Vi får titta på det här speciella fallet. Och så får vi se över våra rutiner. Vi vill ju inte att någon mer hamnar i den sitsen.
