Jag kan ha fel, och då ber jag om ursäkt givetvis, men jag tycker ändå att var sak har sin tid och plats. Länge, länge var tanken med ett bibliotek att det skulle vara så pass tyst att man kunde sitta ner och läsa om man önskade. Normalt sett lånar jag mina böcker och läser dem hemma, på bussen, på rasten på arbetet. Aldrig några bekymmer.
Idag skulle boken tillbaka men jag hade 20 sidor kvar, sätter mig i läsrummet på Vänersborgs bibliotek för att snabbt läsa klart. Hamnar bredvid en äldre person som pratar högljutt och långvarigt i en mobiltelefon, på ett bibliotek, i ett läsrum.
Jag förstår att man vill umgås etcetera, men sina telefonsamtal kan man väl ändå ta utomhus. Vi var ändå på bottenplan hela tiden. Någonting har hänt som för min del inte känns varken bra eller okej, och det här misstaget gör jag aldrig om. Behövs det får jag läsa mina böcker på fiket tvärs över gatan istället, blir troligtvis tystare där.
Bokmalen
LÄS MER:Vore lyxigt med gubbabblet – vi har otrevliga ungdomar istället
LÄS MER:I jakt på babbelgubbarna på biblioteket: "Får slå dövörat till"
LÄS MER:Gubbarna ger sig inte –babblet fortsätter på bibblan
LÄS MER:Är gubbabblarna som borde flyttas till ett babbelrum!
LÄS MER:Babbelgubbar på bibblan